Grannröj
Norskt röj med sångaren Eddie Guz som frontman och brutal vägvisare i ljudspåren av Motorhead,
AC/DC , Rose Tattoo, Rocket From The Crypt och en knytnäve punk.
Man har hört det förut med råge, men det är lika svårt att ignorera varje gång man möter detta drag
som på Carburetors "Laughing In The Face Of Death" (Steamhammer/Border).
/Björn
/Björn
Årets synthpop
Johan Angergårdh och Karolina Komstedt släpper sitt nionde album och firar 20 år som Club 8
med åtta spår läckra "Pleasure (Labrador Records/Border).
Ständigt under utveckling under två decenier med anorakpop, poppig bossanova, dub, trip-hop,
chill out, elektropop och indiepop så handlar det nu om mörk, men ändå varm och omfamnande
synthpop av den grannare sorten.
Låtskrivar och producentsnillet Angergårdh och alltid lika sällsynt suggestiva och omfamnande
vokalisten Komstedt är en musikalisk match-made-in-heaven.
Det är svårt att inte plocka ut "Skin", "Movement", "Hush" och "Jealousy Remains" som årets fyra
snyggaste syntlåtar med ergometiskt beat.
/Björn
Gallway mitt i nuet
De åtta spåren på "Muscle And Bone" (Gallway Bay Music/Hemifrån) känns som ett mörkt soundtrack
på det som hänt och händer runt omkring just nu och som inte verkar ha något slut.
Singer-songwritern och producenten Peter Gallway har i det stora tysta gjort en lång rad utmärkta album
med en personlig lite svåridentifierad varm folk-jazz-pop tråd.
Singer-songwritern och producenten Peter Gallway har i det stora tysta gjort en lång rad utmärkta album
med en personlig lite svåridentifierad varm folk-jazz-pop tråd.
Den här gången tacklar han stora och tunga ämnen i en värld i kris och man måste bara lyssna.
“This collection is a plea written in outrage, sorrow, anger, shame, hope, hopelessness, expectation,
regret, belief, release and prayer” kan man läsa på konvolutets insida.
Han tackar bland många andra Leonard Cohen, Bruce Springsteen, Pete Seeger, Peter Gabriel, Robbie Robertson, James Taylor, Paul Simon, Laura Nyro och Marvin Gaye för inspirationen.
Har man bara en del av sitt hjärta hos någon av dessa så är Gallway en given fortsättning.
/Björn
regret, belief, release and prayer” kan man läsa på konvolutets insida.
Han tackar bland många andra Leonard Cohen, Bruce Springsteen, Pete Seeger, Peter Gabriel, Robbie Robertson, James Taylor, Paul Simon, Laura Nyro och Marvin Gaye för inspirationen.
Har man bara en del av sitt hjärta hos någon av dessa så är Gallway en given fortsättning.
/Björn
Elegant i Richard Thompsons skugga
Vanligtvis frontar Dave Heumann Baltimore gruppen Arbouretum.
Ett band som går sin egen musikaliska omöjliga omväg till spellistorna när man blandar sin
spacerock med brittiska folkrrötter från 70-talet och hämtar inspiration från det som den brittiska
spacerock med brittiska folkrrötter från 70-talet och hämtar inspiration från det som den brittiska
folkrock legenden Richard Thompson gjorde under årtiondet.
När bandet tog ett års break så fortsatte Heumann att skriva låtar och plötsligt hade han tillräckligt
med material för att fylla sin solodebut "Here In The Deep" (Thrill Jockey/Border).
med material för att fylla sin solodebut "Here In The Deep" (Thrill Jockey/Border).
Och visst kan man klart och tydligt höra likheterna med Thompson, inte minst i "Greenwood Side"
där Heumann's tonläge, frasering och sound skuggar Richard.
Men den närheten är inte ett dugg besvärande då de tio låtarna är ett nervlugnande för
sinne och själ.
Med hypnotiska och vackra melodier som titelspåret, "Ends Of The Earth", "Cloud Mind",
"Ides Of Summer" och instrumentala "Morning Remnants" blir det till och med mycket personligt
och alldeles eget i ett tidevarv när idéfattigdomen dominerar.
och alldeles eget i ett tidevarv när idéfattigdomen dominerar.
/Björn
Tipsrunda 10
... men det handlar inte om lädret och 1X2.
Utan om ny läcker, spännande, ibland oupptäckt och cool musik som gör skillnad
och ruskar om i sina respektive genres.
Utan om ny läcker, spännande, ibland oupptäckt och cool musik som gör skillnad
och ruskar om i sina respektive genres.
Eric Corne jobbar vanligtvis som producent, med typ John Mayall, Walter
Trout och liknande.
Men på albumet "Kid Dynamite & The Common Man" (Forty Below/Border)
Men på albumet "Kid Dynamite & The Common Man" (Forty Below/Border)
har han samlat ett gäng vänner från Little Feat, The Blasters och musiker som
brukar backa Lucinda Williams, k.d. Lang, Bob Dylan och Tom Waits.
Det blir en rejäl överraskning med Corne i förarsätet som sångare och upphovsman
Det blir en rejäl överraskning med Corne i förarsätet som sångare och upphovsman
till tio klassiga låtar i en skönt avslappnad smårockig americana fåra.
"Sermon On The Rocks" (Pytheas/Border) är album nummer sju från den amerikanska singer/songwritern.
Josh Ritter som har hunnit skaffa sig en gedigen och stor skara fans med sina melodiöst lockande
Josh Ritter som har hunnit skaffa sig en gedigen och stor skara fans med sina melodiöst lockande
låtar som ofta bygger på upplyftande och intressanta historier.
Ritter´s tidigare fans gör garanterat vågen och de 11 spåren här har definitivt själ och kapacitet att
locka till sig nya följare.
locka till sig nya följare.
GospelbeacH kan absolut klassas som en liten supergrupp med sina medlemmar från The Tyde,
Beachwood Sparks, Ryan Adams Band och Chris Robinson Brotherhood Of Man.
Mest känd är nog Neal Casal som förutom att han lirat med Adams band de senaste åren även
har en utmärkt discografi som soloartist.
De nio spåren på "Pacific Surf Line" (Alive/Border) ljuder av tidlöst snygg americana, folkrock
och countrypop med ett musikaliskt spann som sträcker sig från 70-talet till nutid.
och countrypop med ett musikaliskt spann som sträcker sig från 70-talet till nutid.
Ni vet själva vilka ni är som borde hugga på det här.
/Björn
