Griffin helar

 
Amerikanska Patty Griffin´s tionde studioalbum skrevs och spelades in under en svår period
av den 55-åriga sångerskan, gitarristen & låtskrivarens liv.
Hon behandlades för cancer och under en kort period förlorade hon sin röst.
Så tankar kring dödens ständiga & påtagliga närvaro när man plötsligt drabbas av sjukdom
går som en röd tråd genom albumets tio granna & trots allt helande stycken.

"Patty Griffin" (Thirty Tigers/Border) är också den första  självbetitlade
fullängdaren i hennes discografi.
Det mesta går i moll, men hennes varma sångröst och känsla för låtar som siktar och träffar mitt i hjärtat har en upplyftande effekt.
Folk, singer/songwriting, country, americana & blues är de musikaliska essenserna som
Griffin på ett hudnära vis blandat ihop tillsammans med co-producerande Craig Ross.
/Björn
 
 

Exklusivt med Townes

 
 Townes Van Zandt "Sky Blue" (Fat Possum/Border) innehåller 11 sparsamt inspelade
 och tidigare aldrig släppta hemmademos som Van Zandt gjorde redan som 29-åring.
 Naturligtvis har det varit mycket buzz kring det här albumet som släpptes den 7:e mars
 som skulle ha varit hans 75-års dag.
 
Samtidigt är "S.B." ytterligare en tråkig påminnelse om att långvarigt alkohol & drogmissbruk,
som gjorde att han avled i hjärtarytmi bara 53-år gammal, ännu en gång berövade         mänskligheten på en stor låtskatt.
/Björn

 

 

Alltid ungt

 
 
E.B. The Younger är soloprojektet från singer/songwritern Eric Pulido som vanligtvis är frontman i
folkrock bandet Midlake, men även medlem i supergruppen BNQT.
Som E.B.T.Y luftar han en underbart varm, melodisk & ståtligt varierad popådra på solodebuten 
"To Each His Own" (Bella Union/Border).
Själv säger han att de 11 låtarna är influerad av Joni Mitchell, Eagles, Wings,Crosby, Stills Nash & Young och Cat Stevens.
 
Han har musikalisk backning av Midlake kompisarna Joey McLellan, elgitarr, McKenzie Smith, trummor, och Jesse Chandler, flöjt.
Även Dallas sessionhjältarr som keyboards dubbeln Daniel Creamer & Beau Beford, bidrar starkt
till att göra det här till ett rakt igenom klassigt album från början till slut.
/Björn
 

Tidlöst elegant

 
Kopplingarna till Grand Ol' Opry eller Louisiana Hayride på 40 & 50-talet finns där när syskonduon
The Cactus Blossoms, bröderna och gitarristerna & sångarna Page Burkum & Jack Torrey, (Jack 
tog ett artistnamn när han debuterade som singer/songwriter 19 år gammal.)
Men det är så mycket mer än traditionell country & folk som färgar av sig i ljudbilden.
Fullängdare nummer två "Easy Way" (Walkie Talkie Records/Border) är fylld med oemotståndliga alster där en totalt tidlöst retrokänsla med förebilder som Beatlles, Bob Dylan, Everly Brothers & Louvin Brothers ekar elegant.
 
Men bröderna säger också att inspirationen när det gäller låtskrivandet även kommer från obskyr 
folk, blues & country typ Robert Johnson, Woody Guthrie, Jimmie Rodgers & Skip James m.fl. .
Oavsett ingridienserna i deras musikaliska recept så är "E.W" en ren njutning
/Björn
 

Briljant singer/songwriter samarbete

 
"Yesterday's Dream (NCompass Music/Hemifrån) är ett utsökt samarbete mellan gitarristen
John Blakeley (The Sandals, Stoneground) och singer/songwritern Jeff Larson.
 
Nio vokala & en instrumental där Blakeley & Larson på ett melodisk pricksäkert sätt omfamnar
det absolut bästa i konceptet.
Larson är en strålande låtskrivare & sångare som under 2000-talet släppt ett gäng plattor där han
gång på gång visat att han har allt som behövs.
"Y.D." är också en perfekt inspark för att botanisera vidare i Jeff´s backkatalog. 
/Björn
 

Gränslös värme

 
Det är svårt att låta bli att gilla West Of Eden och deras varma & passionerade sätt att förena folkmusik från Sverige & Skottland.
Man behöver inte ens vara passionerat fast i genren för att tämligen omgående omfamnas av
de varma vibrationer.
Det var under en turné i Kina 2017 som den sex personer starka gruppen, Lars Broman, Martin Holmlund, Ola Karlevo, Henning Sernhede, Jenny Schaub & Martin Schaub, drog upp planer för
sitt nionde album "Flat Earth Society" (West Of Music/Hemifrån).
 
De bestämde sig helt enkelt för att packa sina instrument och åka runt Skottland & England och tillsammans med gräddan av de bästa folk och tradmusikerna från brittiska öarna forma en ny fullängdare. 
17 låtar inspelade på diverse scener som whisky destillerier och kyrkor bantades ner till ett dussin. 
Med assistans av brittiska musikvännerna Damien O'Kane, Heidi Talbot, Duncan Chisholm, John McCuskey  & Jarlath Henderson har W.O.E. skapat ett album som med emfas ännu en gång
bevisar att musik är gränslös.
/Björn

30 år unga babies

Omöjligt att inte gilla den här till synes ostoppbara rock´n´roll kvartetten som under 2019 kommer
att fira 30 år tillsammans.
Igår släppte Backyard Babies nya albumet "Sliver & Gold" (Century Media/ SME) och samma
kväll rullade de i Tyskland igång en turné och ett firande som kommer att pågå under större delen
av året.
Turnépremiär i München och sen följer ytterligare 46 gig runt om i Europa, Sverige & Finland innan
man går i mål på Gröna Lund 24 maj.
Sen rullar det väl vidare mot 2020.
 
Albumet är ett kraftfullt bevis på att Dregen, Nicke Borg, Peder Carlsson & Johan Blomquist fortfarande med klass & stil klarar av att variera på det breda rock´n´roll temat utan att det känns
det minsta urvattnat.
/Björn
 
 
 
 
 

Fortfarande en av de stora

 
Äntligen nytt med Robert Forster.
Fyra år sedan senaste soloalbumet "Songs To Play" med ex. The Go-Betweens mannen och på
"Inferno" (Tapete Records/Border), som är den sjunde utgåvan i eget namn, så är hans varma
& musikaliskt innerliga profil lika vacker och rörande som någonsin.
Albumet är smyckat med nio strålande exempel på 62-åringens aldrig sviktande låtskrivarsnille
och sångrösten är fortsatt personligt cool.
 
Själv kan inte låta bli att sluta fundera över hur mycket mer magi som Robert hade kunnat skapa tillsammans med sanslöst fina & kära Go-Betweens sidekicken Grant McLennan om inte den plötsliga hjärtinfarkten tagit McLennan's liv tidigt i maj 2006.
Men naturligtivs är jag lycklig över att ännu en gång omfamnas av Forster's starkt personliga
musikaliska genialitet. 
I bandet finns gamla vänner som Scot Bromley och Karin Baumler, och färskingar som Tinderstick's, 
Earl Havin och Kante's, Michael Muhlhaus.
/Björn
   
 

Klassig passion & personlighet

 
Tre år har passerat sedan senaste fullängdaren "Moments".
Så det är absolut dags att detta utsökt eleganta retroband fyller ett nytt album med sitt tidlösa och
ständigt fräscha sound.
"Diggin' The Scene" (Psykbunkern/Border) är album nummer sex där Thomas Pareigis (sång), Hannu Kiviaho (gitarr), Jan Lissnils (pedal steel), Thomas Schuldt (bas) och Marcus Källström (trummor) blandar och ger oss tio nya låtar där romantik & en säregen coolness formas till en ljudbild
som genomsyras av klassig passion & personlighet.
Och läckrare och stilfullare vokalister än Pareigis får man leta efter.
 
Inspelat i Park Studios i Stockholm, producerat av Stefan Boman (kent, The Hellacopters mfl.).
Gäster på plattan är Arbogas tangodrottning Heidi Kaarto, två av Finlands främsta musiker,  sologitarristen Esa Pulliainen (Agents) och swamp-boogie gitarristen Jo’ Buddy, The Boppers
legenden Matte Lagerwall och låtskrivaren, musikern och producenten Peter Kvint.
/Björn
 

De longa ryttarna gör comeback med stil

 
Mer än 30 år sedan altcountryn's skapare släppte senaste albumet med eget material i form av 
"Two Fisted Tales".
Men nu är The Long Ryders åter med fullängdaren "Psychedelic Country Soul" (Cherry Red Records/Border) och det med originalfyran Sid Griffin, Stephen McCarthy, Tom Stevens & Greg Sowders.
Det dyker ju alltid upp frågetecken när gamla hjältar väljer att göra comeback efter allt för lång
frånvaro.
Och visst skiljer de 12 spåren på den Ed Stasium (The Ramones, The Smithereens, Belinda Carlisle, Jeff Healey Band m.fl) producerade plattan sig en aning från ess som "10-5-60", "Native Sons" & "State Of The Union" när det gäller attacken & drivet i soundet.
Men det handlar om fyra mogna män med eller nära pension status, så då är det kanske inte så
konstigt att man valt att dra ner en aning på det musikaliska tempot.
 
 
 
Med det inte sagt att Sid, Stephen, Tom & Greg inte klarar av altcountry rocka lika personligt snyggt
och melodiskt som förr.
Det är titelspåret, "Greenville", "What The Eagle Sees", "The Sound" liksom "Walls" coverhyllningen till Tom Petty kvalitetsbevis på.
Inga "Gunslinger Man" direkt, men ändå hög T.L.R. klass & stil.
Övriga sju låtar är psychedelic country soul med ett laidback driv som i takt med varje återbesök omfamnar allt varmare.
Varför har vi fått vänta så länge?
/Björn
 
 

RSS 2.0