Dubbel dos stoner och acid

Flummig stonerrock och hallucinogen acid psych rock passar väl bra när mörkret sluter sig
omkring oss.
Och extra rätt blir det när kvalitén är förstklassig!
Att Dave Wyndorf och hans alter ego Monster Magnet är aktuella med sitt nya album "Milking
The Stars: A Re Imagining Of Last Patrol" (Napalm/Border)
med sex ommixade låtar från
fjolårets "Last Patrol, fyra helt nya och två livedokumentationer är aldrig fel
Att den sen bygger albumet med en ljudbild som påminner om deras första utgåvor, är naturligtvis
extra bonus.
Och Wyndorf ville att det skulle låta 1968.
Dansk dynamit är ett välbekant uttryck och med den danska duon The Wands "The Dawn"
(Fuzz Club Records/Border)
har man fått ännu ett musikaliskt ansikte på det begreppet..
Brittisk musikpress är imponerade och så här skruvat flummigt skrev NME, "psych duo
The Wands
are the aural sound of an acid trip at the blissed-out point when your arms appear to
be made of rainbows."

Men så svårbegripligt är det knappast.
/Björn
 

Stämmningssättare

Många längtar efter och förälskar sig i Italien.
Richard Lindgren blev även superinspirerad när han i våras turnerade där och samtliga sex
originallåtar på färska albumet "Sundown On A Lemon Tree" (Rootsy) är frukten av vistelsen och kulturförmedlingen där.
Fyra väl använda Lindgren-favorit-covers, Stephen Fosters "Hard Times", Jimmie Rogers "My Blue Eyed
Jane", irländska klassikern "Danny Boy" och Dean Martin's Return To Me" gör känslan på albumet
komplett.
Användbar på alla möjliga sätt och vis, inte minst som stämmningssättare under kommande högtider.
Så skit i bensinmackens alla volymer av "Best Of Christmas".
/Björn 

Grande Roses åt folket

Folket och nutiden behöver grupper som Grande Roses!
Så kom igen nu!
Sprid videon till första singelsläppet "Spread The Ashes (Of Love)" och handla andra albumet
"Built On Schemes" när det nu i början av 2015 blir tillgängligt för alla med extra god smak.
http://www.granderoses.com/news
/Björn 

Musikaliskt upplyftande blodtransfusion

Härliga Bloodshot Records är det amerikanska indiependent bolaget som i år firar 20 år i en bransch
som vanligtvis äter små independents till frukost.
Men Bloodshot har tack och lov överlevt och har gett mig och många andra freaks otaliga glädjestunder
under två årtionden med stilarter som skrovlig punk, bakgårds folkrock, sovrums new wave, pang på
honky tonk, frodig powerpop, nyemo, självklar rock'n'roll och några stilarter till. 
Och självklart slår man på stora trumman för att fira jubileumet.
Men inte som man skulle kunna tro med retorspektiva samlingar eller läckert ihopplockade Best Of... boxar.
Isället tog man kontakt med en massa musikvänner och bad dem att välja och spela in en varsin låt från bolagets minst sagt digra katalog.
Resultatet både strålande och maffigt. 
På 38 låtar, dubbel-CD och trippel vinyl, gör exempelvis artister som Blitzen Trapper, Superchunk, Chuck Prophet, Samantha Crain, Daniel Romana, The Minus 5, Carolyn Mark, Into It. Over It, Andrew Bird & Nora Connor och The Handsome Family och många fler lite som de vill med låtar av Ryan Adams, Justin Townes Earle, Ha Ha Tonka, Jon Langford & The Sadies, Mark Pickerel, Alejandro Escovedo, Neko Case,
Robbie Fulks och Bootle Rockets.
Och hela tiden träffar man mitt i den musikaliska hjärttrakten, oavsett om valt att tolka rakt av eller skruvat
till originalet.
Det säger det mesta om kvalitetsnivån på Bloodshot Records stamträd.
Önska "While No One Was Looking - Toasting 20 Years Of Bloodshot Records" (Bloodshot Records/Border)  i julklapp.
Ge dig själv sen nyårslöftet att börja dyka i bolagets backkatalog under 2015.
Det är garanterat en musikaliskt upplyftande blodtransfusion.
OBS! Albumet släpps den 17 november.
/Björn

Mellan stolarna

Numer faller pärlorna allt oftare mellan stolarna.
Tveklöst till största delen beroende på den de allt mer likriktade och urvattnade spellistorna
i radiokanalerna, men också på grund av den skandalöst krympta och numera totalt usla
bevakningen och recenserandet av nya utgåvor i våra vacklande papperstidningar.
Vi på Popgeni ser den informationen som en allt viktigare mission.
Så varsågoda!
Här får ni ännu en liten dos med några som vi tycker att ni borde gå
i clinch med, inte minst för ert eget musikaliska välbefinnande.
/Björn
"Still Life" (Woodsist/Border) är andra solo-albumet från Kevin Morby, mest känd som sångare
och gitarrist i The Babies och basist för Woods.
På "Still Life" finns tio bitterljuva låtar som griper tag i lyssnaren med sin omedelbara närhet,
starka personlighet och hypnotiska melodier.

Mary Epworth är brittiskan som spelade i Sverige för två veckor sedan. 
Hon jämförs med Kate Bush och har hyllats unisont hemma i England för albumet "Dreamlife" 
(Hand Of Glory/Border) som sorteras in i dreampop, psychopop och folkgaze facken.
I vårt land är de som tyckt till om plattan inte lika impad, och en recensent menade att den passar
bäst "för den som gillar släpig rockmusik".
Avgör själv.


The Stray Birds heter trion från Pennsylvania som förvaltar det amerikanska soundet så perfekt
att man kan känna doften av både The Carter Family och The Band i deras ljudbild. 
Stämsång, akustiska instrument och excellenta refränger. 
På "Best Medicine" (YepRoc/Border) finns delar av country, americana, och folk.
Och en hel del till. 
/Björn

 


Man blir lycklig

 
The Bloodhounds
"Let Loose!" (Alive Records/Border)
PPPP
Att East L.A. fyrans debutalbum släpps på Alive Records känns som helt givet.
För det här är nämligen musik som är mer levande varm än nio av tio låtar du hör närhelst du knäpper
på radion.
Upphovsmannen Aaron “Little Rock” Piedraita, kompgitarr och hans tre bandpolare Johnny Santana, bas, Branden Santos, sologitarr och Mark Schafler, trummor & percussions, är långt ifrån klotets bästa musiker.
Men det har aldrig varit nödvändigt tidigare i rock'n'roll historiken och det är det sannerligen inte i
dagsläget heller.
Inte när man som Piedraita och vänner lånar känslar från 60 och 70-talet och skruvar ihop
ett elektriskt sound som drivs av skräpig blues & R&B, rock n’roll med en skarp och charmigt slarvig
punkig popegg och slutligen smaksätter mixen med en lätt groove av deras latinska ursprung.
Kvartetten gillar skarpt den gamla jug band stilen där man använder sig av enkla akustiska
gitarrer, skapar instrument av vanliga köksredskap och bygger den där traditionella washtub-broomstick
basen.
Det är ganska vanligt att man kan se "blodhundarna" buska i gathörnen downtown Los Angeles.
I sin skivbolagslogga har Alive Records nedryckaren "Natural Sound".
Och det är det Bloodhounds och "Let Loose!" handlar om rakt av under 43 minuter och 12 låtar.
Man blir lycklig.
Björn Bostrand
 

RSS 2.0