Dags för Kaurna

 
Australiensaren Kaurna Cronin har jag pushat för flera gånger tidigare på bloggen.
Album som "Glass Fool" 2015, "Southern Loss" 2016 & "Euphoria, Delirium & Loneliness" 2017 är helt övertygande kvalitetsbevis från en strålande musiker och låtskrivare som med sitt  varmt melodiösa folkrockpop sound bär arvet från tidlösa aussiehöjdare som The Go-Betweens & Paul Kelly med största möjliga fingertoppskänsla.
 
Med två patenterade nysläppta ess som "Leave Your Love Behind" & "Gotta Get Outta This Place" så känns det som att ytterligare en Kaurna fullängdare inte är allt för långt borta.
Hög tid också för ett internationellt genombrott för detta hårt turnerande musikaliska snille
som med sin Europaturné under July och Augusti gör sju livespelningar i vårt land.
 
Och är ni i närheten av Hällekis, Ulricehamn, Mariestad, Skarhamn, Korsån, Sigtuna eller Trollhättan mellan 10/7 och 21/7 så ta tillfället i akt att upptäcka en ny musikalisk kärlek.
/Björn
 

Omöjlig att ignorera

 
Fyra killerspår från Justin Townes Earle's färska fullängdare "The Saint Of Lost Causes" (New West/Border) som gör det oerhört svårt, för att inte säga omöjligt, att låta bli.
Det räcker så.
/Björn
 

I allra högsta grad levande

 
Med snygga stråkarr, folkkänsla, lite Motown inspirerade rytmer, Nick Drake akustiska gitarrer och några nävar med egen stark personlighet har indiefolk songwritern, B.R. Lively, med rötterna i Texas, format 11 låtar på sitt debutalbum "Into The Blue" (BR Lively/Hemifrån).
 
Debutalbumet som släpptes redan i oktober 2017 på hemmaplan, och först nu fått distribution hos oss genom fina Hemifrån är en platta där låtarna växer ytterligare i takt med lyssningarna.
Det finns en varm melodiskt lugnande feelgood känsla som är den röda tråden.
Kolla själv.
/Björn
 
 
 
 

Lowe har fortfarande allt som behövs

 
Själv har 70-åriga Nick Lowe sagt att han pensionerat sig från musiken.
Så man får väl i viss mån tacka hans nya fräcka kompband surfrockarna Los Straitjackets för de tre egna nya låtarna och covern av Phil Spector's "Raincoat In The River" förevigades på vinyl 12:an "Love Starvation/Trombone" (YepRoc/Border).
 
Återstår att se om det blir någon fortsättning på en makalös karriär, för Nick The Knife har
fortfarande all den kvalité och känsla som behövs för att forma musikmagi.
/Björn

Vassa traditionsbärare

 
"Too Much Tension" (Wick/Border) är tredje fullängdaren från Brooklyn, New York baserade kvintetten The Mystery Lights.
Ett vasst rockband som med sitt fräcka, larmiga psykedeliska, garagesound passar lika rätt i nutid som de skulle gjort under 60-talets Nuggets era.
Men en fin känsla för pop genomsyrar också de 11 spåren på plattan och ni kan garanterat själva hitta snygga influenser från det förflutna.
/Björn   
 

Man blir alldeles varm om hjärtat

 
26-åriga Molly Tuttle är född och uppväxt i en musikfamilj där pappa Jack, en aktad bluegrass och
multiinstrumentalist,  alltid uppmuntrade sina barn att dela hans stora kärlek till musiken och att lära
sig att spela instrument.
Molly var inte svår att övertyga och började redan som åttaåring att hantera en gitarr. Tre år senare
var hon så slipad att hon platsade med sin pappa på en scen och som 13-åring spelade de båda in 
ett album tillsammans.
 
Ytterligare 13 år framåt i tideräkningen har hon hunnits bli prisad med diverse utnämningar och 2014
var hon en av medlemmarna i bluegrass gruppen Goodbye Girls.
2017 gav hon ut den självfinansierade sjuspåraren "Rise" och samma år skrev hon tack och lov på ett
skivkontrakt med Compass Records.
 
Två år senare kommer så lysande solofullängdaren "When You´re Ready" (Compass/Border) där hon
på 11 låtar rakt igenom visar att hon inte bara är en strålande instrumentalist, utan även behärskar det 
vokala och låtskrivandet med grace.
Några av Molly Tuttle´s musikaliska förebilder lär vara Gillian Welch & Bob Dylan och deras snille har bergis inspirerat Molly att forma en ståtliga grann samling melodiösa guldklimpar.
Man blir alldeles varm om hjärtat.
/Björn
 
 
 
 
 
 

Daddy Long Legs går på knockout

 
New York trion Daddy Long Legs går på knockout med sin fjärde fullängdare "Lowdown Ways"
(Yep Roc/Border).
Albumet är ett kraftfullt steg framåt för bandets sångare, gitarrist & munspelare Brian Hurd och
hans båda bandkompisar.
“Vi har slipat på vårt råa lo-fi soundet under en längre tid nu. Så det kändes som att vi ville satsa på
något som är lite mer producerat, men självklart utan att göra avkall på råheten i vårt ursprungliga
sound, säger Hurd.  
 
Det produktionsmässiga musikaliska lyftet ska delvis ackrediteras producenten Jimmy Sutton, vanligtvis
fullkomligt lysande basist i, JD McPherson´s band.
McPherson är förresten delaktig i snickrandet av "Pink Lemonade".
De musikaliska släktbanden mellan de båda banden är totalt solklara när rock'n'roll möter rå blues, punk,
rockabilly, soul & gospel och dramatiska ballad med en ständigt närvarande in-your-face intensitet.
Och på ett sätt som är få band förunnat
Helt oemotståndligt!
/Björn
 
 
 
 
 

Idel ädel rockadel

 
Sleater-Kinney sångerskan & gitarristen Corin Tucker är tillsammans med Peter Buck, bedårande
f.d. gitarrist i ostraffbara R.E.M. , grundbultarna i tidlösa "supergruppen" Filthy Friends.
Men här finns mer musikadel av klass, även om de inte tillhör de mest kända.
Kurt Bloch, Fastbacks, Scott McCaughey, The Minus 5 och trumslagaren Linda Pitmon, som har ett
långvarigt förflutet  i Steve Wynn & The Miracle 3 gör kvintetten komplett. 
Både Buck & Bloch har förresten lirat tillsammans med Wynn i en annan excellent poprock konstellation,
The Baseball Project.
 
2017 kom debutalbumet "Invitation" där bandet blandade pop med indierock, bluesrötter och
skapade en egen stark personlighet.
På rykande färska uppföljaren "Emerald Valley" (Kill Rock Stars/Border) spinner man vidare på den
fina tråden och ni kan väl bara gissa vem texten i "November Man" handlar om.
/Björn
 
 
 

Kanadensisk feelgood

 
Äkta kanadensiska paret Keri & Devin Latimer kallar sig för Leaf Rapids och har under en längre tid grävt i Keri´s familj och släkts bakgrund.
Där har man hittat många spännande historier som ligger till grund för duons textskrivandet och varma musikaliska nerv.
Man ramar in de tio spåren på ”Citizen Alien” (Coax Records/Hemifrån) med en grann melodisk mix av folk, americana och country.
Stor feelgod känsla.
/Björn
 
 
 

Crossover magi

 
Jessy Wilson är f.d. medlem i bandet Muddy Magnolias som fick mycket ros i USA för sin mix av
R&B och Texascountry.
Nu är hon på solokvist med albumet "Phase"(May 3rd/ThirtyTigers/Border) med sin kraftfulla röst
och en klockren musikalisk mix av soul och rock.
 
Att rock´n´rollen sätter så starkt avtryck i ljubilden kanske man ska ge en del kredit åt Patrick Carney
för, vanligtvis trumslagare i The Black Keys, som har producerat albumet.
Men den ena utesluter som bekant inte det andra och "Phase" är helt enkelt ett bevis på att teamwork
över de musikaliska gränser kan skapa magi.
/Björn
 
 
 

RSS 2.0