Aimee mot den allmänna stressen
Amerikanska rock, pop och singer/songwritern Aimee Mann gör en efterlängtade comeback med
sitt nionde soloalbum "Mental Illness" (SuperEgo/Border) som finns tillgängligt från fredag 31 mars.
Uppföljaren till "Charmer" från 2012 är enligt henne själv är den ledsammaste, långsammaste och
mest akustiska som hon någonsin gjort.
sitt nionde soloalbum "Mental Illness" (SuperEgo/Border) som finns tillgängligt från fredag 31 mars.
Uppföljaren till "Charmer" från 2012 är enligt henne själv är den ledsammaste, långsammaste och
mest akustiska som hon någonsin gjort.
Men vi som följt henne sedan tiden i new wave bandet Til' Tuesday på tidigt 80-tal och en solokarriär
som inleddes med magnifika "Whatever" 1993 kan glädja oss åt fortsatt stor och personlig musikalisk
integritet och kvalité.
som inleddes med magnifika "Whatever" 1993 kan glädja oss åt fortsatt stor och personlig musikalisk
integritet och kvalité.
Aimee säger att de 11 spåren på plattan är präglade av den allmänna clichén att hennes låtar oftast
genomsyras av en "dyster och deprimerande" känsla.
"I mean, calling it "Mental Illness" makes me laugh, because it is true, but it’s so blunt that it’s funny,
har hon träffande sagt i en intervju.
har hon träffande sagt i en intervju.
Inspirerad av sina favoriter från 60 och 70-talets folkrock album har Aimee tillsammans med Jonathan
Coulton, akustisk guitar, kör, Jay Bellerose, trummor, Jamie Edwards, piano, Ted Leo, kör, låtskrivarvännen
John Roderick och nästan alltid närvarande producenten Paul Bryan, som också står för stråkarren,
skapat ett elegant melodiöst feelgood album som även är ett utmärkt antidot mot den allmänna stressen.
/Björn
Coulton, akustisk guitar, kör, Jay Bellerose, trummor, Jamie Edwards, piano, Ted Leo, kör, låtskrivarvännen
John Roderick och nästan alltid närvarande producenten Paul Bryan, som också står för stråkarren,
skapat ett elegant melodiöst feelgood album som även är ett utmärkt antidot mot den allmänna stressen.
/Björn
Kommentarer
Trackback
