Nytt oemotståndligt kliv från Romano
En bedårande musikalisk kamelont.
Daniel Romano "Mosey" (New West/Border) är ännu ett strålande bevis på att den kanadensiska
låtskrivaren, sångaren och gitarristen inte är ett dugg rädd för att på nytt byta skepnad.
Snarare verkar det var ett litet måste.
Album nummer fyra låter annorlunda än de tre tidigare och om man inte visste om det så skulle man
adrig kunna tänka sig att det är samma person som pryder omslagen till 2013 års eleganta countrysnyftare
"Come Cry With Me" och "Mosey".
Ljudmässigt är steget från "Come..." och fjolårets "If I've Only One Time Askin" stort och stilbrytande.
Men kvalitén och den personliga spetsningen är fortsatt helt excellent även om countryn bara stundtals
gör sig påmind i ljudbilden på de 12 spåren.
I stället släpper han loss sina 60 och 70-tals influenser och blandar upp med småskramlig melodiös
poppunk och smakfulla soulvibbar.
Fråga mig inte hur han gör, för även om Romano lånar ordenligt ur det tidlösa musikskafferiet så känns
hans sound ännu en gång på något sätt nytt och alldeles eget.
Svårt att förklara hur han bär sig åt.
Men efter två lysande countrypastischer så tar Romano ytterligare ett kreativt kliv och gör ett album
som solklart aspirera på en plats på min årsbästalista.
/Björn
