Inte bara ett vackert namn
Han har inte bara ett vackert namn.
Vackert är också ett av de viktigaste ledorden när man ska analysera den snart 26-årige amerikanens
musik som är en elegant melankolisk mix av folk, americana och country.
Vackert är också ett av de viktigaste ledorden när man ska analysera den snart 26-årige amerikanens
musik som är en elegant melankolisk mix av folk, americana och country.
Efter hyllade debuten "Pauper Fields" 2010 och den för många fans klart svagare uppföljaren
"Cast The Same Old Shadow" två år senare så är det dags för revansch och comeback
efter en period med hårt leverne och tvivel på sig själv som artist och människa.
"Cast The Same Old Shadow" två år senare så är det dags för revansch och comeback
efter en period med hårt leverne och tvivel på sig själv som artist och människa.
Återkomsten med"Cautionary Tales" (Single Lock Records/Border) som släpps fredag 15/1 är
kraftfull trots en grann och varsamt formad ljudbild.
LeBlancs ljusa sökande och fantastiska röst ligger helt rätt i en ljudbild med varsamma stöttande
gitarrer, bas, keyboards, trummor som stundtals är insvepta i varma stråkarrangemang.
gitarrer, bas, keyboards, trummor som stundtals är insvepta i varma stråkarrangemang.
Titelspåret, "Roll The Dice", "Look How Far We´ve Come", "Man Like Me" och "Lightning And Thunder"
gör mig knäsvag på direkten samtidigt som det inte finns ett svagt spår bland de tio.
Så det behövs inga upprepade påminnelser om att Dylan LeBlanc är åter med ett magiskt album.
Skulle faktiskt vilja påstå att det är helt nödvändigt för alla med en stor del av sitt hjärta hos allt ifrån
Townes Van Zandt till Ryan Adams.
Townes Van Zandt till Ryan Adams.
/Björn
Kommentarer
Postat av: Per Ahlqvist
väntar typ lite otåligt på att fullängdaren dyker upp på spotify ;)
Trackback
