Elektriska gitarrstormar och hudnära melodier
The Whipsaws
"The Whipsaws" (Blue Rose Records/Rootsy.nu)
PPPP
Alaska-kvartetten är tillbaka efter det ofrivilliga breaket på några år när sångaren och gitarristen Evan Phillips råkade ut för en allvarlig skada.
Men nu har Phillips repat sig och sjunger och lirar elektrisk gitarr som inget har hänt.
Den självbetitlade trean följer upp "Ten Day Bender" från 2005 och "60 Watt Avenue" tre år senare.
Innan man tog time out på grund av Phillips skada så var man på väg mot ett genombrott och fem år mellan albumen kan vara som en evighet i en bransch där det gäller att hålla ångan uppe för att inte falla i glömska.
Altcountryns rötter går fortfarande som en liten röd tråd genom de elva spåren, helt i fokus på "What Are The Chances","Coralee" och "Lay Down By Me", som alla fungerar som eldsläckare mellan den ytterst stabila rock'n'roll grund som dominerar helheten.
För The Whipsaws är mer ett läckert frustande rockband i comebacken.
I "Took My Tears", "Cave In", "Shutdown Checklist", "Reno" och "Daylight" har de låtar som nedan nämnda soundalikes skulle vara jäkligt nöjda med om de själva hade pennat.
Med det granna balanseradet mellan elektriska gitarrstormar och hudnära melodier är The Whipsaws styrka och här finns alla förutsättningar att hitta tillbaka den där stora skaran som absolut finns därute när det gäller den här innehållsdeklarationen.
Whipsaws fem år senare. Ett tidlöst passionerat och jäkligt bra rockband som sätter starka avtryck.
Liknande artister: Neil Young & Crazy Horse, Drive-By Truckers, Wilco, Uncle Tupelo, The Bottle Rockets.
Björn Bostrand
Kommentarer
Trackback
