Popgeni

 

Legender fortsätter att gå ur tiden. Hal David tillhör de textförfattare som fått mig att gå i spinn fler än en gång. 

I princip hela Burt Bacharachs katalog innehåller ju klassiker som är omöjliga att toppa.

Men min favorit är nog otrohetsdramat "Twentyfour Hours From Tulsa". Där huvudpersonen är på väg hem till sin käresta, men stannar av någon anledning. Han får syn på en kvinna som han bara inte kunde motstå. Han frågar efter en restaurang och hon tog med honom till ett kafé. Och till jukeboxens hits dansade de natten lång och det enda ledde till det andra, och han vara ju bara 24 timmar från sin frus armar... Det är inte bara texten som är brilljant, utan även hur Burt Bacharach har arrangerat låten. Från att låta den klara melodin löpa genom stråkar och piano och mot slutete, när det började hetta till, få blåssektionen att gå upp till ett slags staccato för att understryka faran med det hela. Låten slutar, naturligtvis, med att huvudpersonen konstaterar torrt att han inte kan komma hem igen. 

Det är rent guld från första trumpet tonen till sista körtonen. 

Tack för alla sånger, Hal David!

 

/Stefan