Blytungt och vackert

 

"Som en knytnäve i magen". Orden kom får någon bakom mig, när Jocke Thåströms primalskrik ekade ut i natten vilandes på en taggtrådig ljudmatta designad av gitarristen Pelle Ossler. Och visst ligger det något i de orden. Thåströms musikaliskt mörka betraktelser har samtidigt en musiklyrik som jag är så innerligt svag för. 

"Beväpna dig med vingar

beväpna dig med sång

beväpna dig med allting

som du längtat och drömde om en gång"

Berättelserna andas en tillförsikt, samtidigt som det finns ett vemod och en reservation för att allt här i livet inte är så jävla självklart. 

Och tillsammans med ljudkonstnären Pelle Ossler skapas en ganska så fantastisk upplevelse, som likt en ångvält ramlar över dig, tung och oundviklig. Och när de båda, som fallet var på fredagskvällen, verkligen lever ut och tydligt är tända på uppgiften för kvällen, ja då fick även vi som följt Jocke genom åren, en unik musikupplevelse.

Och när Anna Ternheim, som startat sin spelning en kvart innan Jocke, skyndade sig för att köra i "Brunkebergstorg", brister Thåström ut i ett av sina sällsynta leenden och stunden är fullkomlig. Som Thåströmspelning betraktat, var det här en av de absolut bästa jag sett honom göra i solokarriären.

 /TC


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0