Optimala Chuck
Chuck Prophet
“Temple Beautiful" (Yep Roc/Border)
PPPPP
Egentligen är han inte främmande för någon genre och känns lika bekväm i rock´n´roll, countryrock, indie eller americana. Det har han bevisat på 11 album sedan 1990 när han solodebuterade med “Brother Aldo”, en platta som benämdes som en bedårande kollision mellan lo-fi och country.
Alla inte totalt hundraprocentiga. Men tillräckligt många är så grymma att de utgör en imponerade diskografi från en stor personlighet som aldrig kompromissat med sin musik, utan alltid gått sin egen väg med ett utsökt låtskrivande och därmed en hel hög omistliga album i kappsäcken.
Nummer 12 är solklart ett sådant. För här är Chuck på nytt bara optimal.
Med “Temple Beautiful” väljer 48-åringen att göra ett konceptalbum med fokus på sin hemstad San Francisco, och albumtiteln är förresten lånad från en gammal punkklubb I S.F.
Men även om han stolt förklarat att de här ett album som är inspelat i S.F. , av människor bosatta i S.F. Och dessutom handlar helt och hållet om S.F. så behöver man aldrig känna sig utanför oavsett var man har slagit ner sina bopålar.
Värmen strålar intensivt från detta rootsiga, starkt melodiösa och tempomässigt varierade rockpaket och Prophet bjuder in med öppen famn.
12:e Prophet kapitlet innehåller självklart lika många låtar av högsta Prophet klass.
Jag blir genuint lycklig av de glimrande melodierna I “Castro Halloween” och “The Left Hand And The Right Hand” och totalt varm inombords av det mjukt balanserade uttrycket i “The Museum Of Broken Hearts” och “He Came From So Far Away (Red Man Speaks)”.
Resten är bara ett gigantiskt bonus.
Vinylexemplaret är redan beställt.
Liknande artister: Green On Red, Alejandro Escovedo, Dave Alvin, Steve Wynn, The Dream Syndicate.
Björn Bostrand
