Höstmys...

Simon Elvnäs ”Words unspoken” (Simon Elvnäs/Hemifrån)

PPP

Svenska singersongwriters som har förmågan att konkurrera på den globala scenen är man inte så van att ta del av. Salabördige Simon Elvnäs debut går aningen utanför det som man är van vid att höra i genren här hemma, med en tydlig vilja redan från början att inte bara vara en attraktion för oss svenskar.

Om man ser till genren ifråga är det ett projekt som är hopplöst omöjligt. Det finns så många i myllan som vill komma fram, så många som har en talang, men som aldrig riktigt når fram. Många har försökt, namn som Sophie Zelmani och José Gonzales ligger närmast till hands, bägge megastora i en inre krets men som aldrig riktigt nått det globala genombrottet.

Men om man lutar sig tillbaka och i sanning betraktar vad det handlar om, är det här som Simon, Sophie och José och övriga nämnda aldrig ens har en ambition att vilja fängsla.

Låtarna på ”Words unspoken” är mycket lågmälda, som kliver innanför huden för den som vågar lyssna eller vågar förstå. Det är aldrig så att det någonsin kräver sin lyssnare, helheten är balanserad och ibland exakt. Låtskrivandet ställs oblygt för oklanderlig begrundan. Det finns en hel del i dessa elva sånger som gör att du som söker en platta att värma sig med i höstens busväder, kan finna värme och tillit för att förstå att våren faktiskt inte är så långt borta.

Du kan vokalt lyssna in Eagle-Eye Cherrys nerviga röst, och om du hör Irma Schultz-Kellers röst på en del av låtarna har du helt rätt.

Det är också en av de där musikerna som med sin känsla kunde ha gått mycket långt. Och om Simon vågar spetsa till arrangemangen till att bli mer utmanande och överraskande hade det här kunnat bli en större magi än bara vara lagom.

En och annan överraskning än de valda symfonikerna och tjejrösterna hade gjort det här, som i sig lovar så mycket, till något mer.

Men okej. Jag nöjer mig med det, eftersom det låtskrivandemässigt (vilket ord…) har en potential till att bli något mer.

Nya bollplank?

Med andra musiker?

En cello här och där, en saxofon som bryter upp.

En distad gitarr.

Här finns potential.

/B-O


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0