Vow...



KIMBRA "VOWS" (Warner)
PPPP
Popgenibloggen har varslat om den här plattan för några veckor sedan. Vi har äntligen lyckats kapa åt oss ett ex som flugits till oss hela vägen från Nya Zeeland och vi kan bara bekräfta att det här är lika bra som vi anat.
Hon heter Kimbra Johnson, är 21 bast och från Hamilton, Nya Zeeland. Flertalet av låtarna på "Vows" har värkts fram sedan hon började skriva eget material på allvar som 16-åring. Det är råfakta om denna fantastiska musiker som har gjort en av de mest knockande debutplattor jag har hört på många år.
Det är mycket som man kan höja till skyarna på denna debut som helt klart är ett av årets mest spännande skivsläpp (plattan är som sagt endast släppt i NZ och Australien, global release sannolikt under 2012). Kimbras spännvidd som låtskrivare berättar att hon inte vill fångas i ett fack, här finns slickad soul med pampigt blås och stötig tung bas som "Call me", nyckfullt lekande arrade beatslåtar som den inledande "Settle down", som för övrigt är den första av tre singlar som banat väg för denna albumdebut. Singel två  "Cameo lover" är en läcker poprökare á la Swing Out Sister och den tredje "Good intent" är en annan ytterlighet genom att låta som om den var ett verk av Gwen Stefani. Och om vi ska namedroppa ännu mer så finns här klara synonymer med norska Annie, Björk, Goldfrapp och Feist.
Samtidigt som alla dessa duktiga kvinnliga artister indirekt finns i ljudbilden, är det här en unik talang som lyckas skapa något helt eget och det är en briljans som imponerar på mig något oerhört. Attraktionen finns först och främst i hennes sagolika sångröst och det sätt hon använder den på, så enormt tilltalande och snyggt utfört. Det haglar av vokalpålägg i en maffig studioproduktion som förundrar mig när det landar i att vara så exakt och läckert känsligt utfört. Den vokala spännvidden i Nina Simones "Plain gold ring" får en att luta sig tillbaka och bara ta emot med ett fånigt lyckligt leende. En sumpig rytmextas i "Limbo", jazzig nattklubbsmystik i "Withdraw" är andra ytterligheter på denna häpnadsväckande starka debut.
Innan albumdebuten har Kimbras röst upptäckts/använts av belgiskfödde aussiemusikern Gotye, som i sig är en studioperfektionist av samma skrot och korn. Duetten med Kimbra i "Somebody That I Used to Know" är en låt som kunde ha platsat i sammanhanget på "Vows". Kimbra har också bidragit på inspelningar med aussieelectropopparna Miami Horror, kolla upp singeln "I look to you" från plattan "Illumination" som kom fjol.
Lita på att det här är en artist som kommer att låta tala om sig under nästa år när den världsomspännande lanseringen sker. Årets stjärnskott 2012....? Redan nu har hon lagt NZ och Down Under under sina fötter och mycket talar för att Kimbra är med i den diskussionen vid den här tiden nästa år då musikskribenter ska summera årets utgåvor.
/TC

Kommentarer
Postat av: The Polarbear

Med tanke på alla superlativen som droppas så måste du väl ha glömt ett P?

Eller vill du vara kvällstidningscool?

2011-10-26 @ 08:18:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0