Popgeni

I mitten av 1980-talet var vi några goda vänner som lirade spelet Popgeni för första gången. Vårt gäng har växt ut och inkluderar idag cirka ett dussin poplovers som har genomlevt flowerpower, progg, punk och grunge. Sedan 2011 är vi en Ideell förening, IF Popgeni. Bloggen handlar om god musik som världen måste få veta mer om. Popgenis betygssystem:PPPPP-världsklass.PPPP-mycket bra.PPP-bra.PP-Nja.P-underkänd. På Facebook heter vi Ideella Föreningen Popgeni. Mail:[email protected]

Dagens fråga 6/6 - Grattis, Sverige!

Idag är det vår dag. Vi som bor här inom tullarna. Svarta som vita. Kristna som muslimer. Hårdrockare som hiphopare, bögar som straights. Malmöfans som Helsingborgditos. AIK-are och vi som gillar Ronnie. Jag drar en djup suck och kan inte annat än att vara lycklig över att ha kommit till världen i detta fantastiska land, med alla dess fel, med alla dess uppenbara plus.

Själv hatar jag vintern. Men älskar Östersund. Jag älskar den här staden per automatik för att det är här jag har min familj. När jag går längs gågatan finns det alltid ett bekant ansikte, som hälsar hjärtligt och som värmer mig oerhört.

Dagens fråga handlar om en artist som också har räddat mig genom vintrar bland annat genom denna fantastiska platta som är ett soundtrack till en Coppola-rulle som krasst sett var en konstnärlig och kommersiell katastrof.

Den manlige artisten bakom verket är Tom Waits. Har du liksom jag originalplattan i din ägo, lägg den under kudden de dagar när är mörkt och dystert. Jag lovar att du vaknat med ett leende.

I inledningsspårets slut ramlar ett mynt mot golvet och om du har ett bra ljud därhemma, infinner sig en rysning i övergången till nästa låt där denna gudomliga sångerska tar ton i sällskap med Tom.

Vem är hon?

Svaret har du här.

Jag gillar filmen också!