CC - Tack för allt!
Clarence Clemons är inte längre med oss. Den store mannen har lagt ner sin saxofon för alltid på den här jorden. Jag hade äran att göra en längre intervju med honom en gång innan The Temple Of Soul skulle spela på Storsjöyran. Det var en rasande trevlig intervju och han talade så varmt om Sverige som sitt andra hemland. Han skulle då också passa på att vara med på sin sons studentexamen i Stockholm.
Ingen annan har på de senaste decennierna betytt så mycket för att lyfta fram saxofonen inom rockmusiken. Och när Clarence spelar får det där instrumentet en särskild själ...Först en presentation från Bruce. Sedan en låt med Jackson Browne. Och till sist ett solo från Stockholms Stadion 2009.
Här en länk där ni kan läsa mer om The Biggest Man in The E Street Band
Tack för allt Big Man!
/cbj
Här är ett officiellt uttalande från Bruce:
Clarence lived a wonderful life. He carried within him a love of people that made them love him. He created a wondrous and extended family. He loved the saxophone, loved our fans and gave everything he had every night he stepped on stage. His loss is immeasurable and we are honored and thankful to have known him and had the oppurtunity to stand beside him for nearly forty years. He was my great friend, my partner and with Clarence at my side, my band and I were able to tell a story far deeper than those simply contained in our music. His life, his memory, and his love will live on in that story and in our band.
Ingen annan har på de senaste decennierna betytt så mycket för att lyfta fram saxofonen inom rockmusiken. Och när Clarence spelar får det där instrumentet en särskild själ...Först en presentation från Bruce. Sedan en låt med Jackson Browne. Och till sist ett solo från Stockholms Stadion 2009.
Här en länk där ni kan läsa mer om The Biggest Man in The E Street Band
Tack för allt Big Man!
/cbj
Här är ett officiellt uttalande från Bruce:
Clarence lived a wonderful life. He carried within him a love of people that made them love him. He created a wondrous and extended family. He loved the saxophone, loved our fans and gave everything he had every night he stepped on stage. His loss is immeasurable and we are honored and thankful to have known him and had the oppurtunity to stand beside him for nearly forty years. He was my great friend, my partner and with Clarence at my side, my band and I were able to tell a story far deeper than those simply contained in our music. His life, his memory, and his love will live on in that story and in our band.
Kommentarer
Trackback
