Popgeni

Brittiska sångerskor har något visst, visst?
I år har ju Adele slagit igenom ordetligt utanför den där regniga ön, men hon är ju långt ifrån först att kombinera en stor sångröst med trevliga låtar. En av mina favoriter från barnsben är Alison Moyet.
Jag kan inte riktigt förklara vad det är hos henne som jag faller för gång på gång jag hör hennes låtar.
Men hon hade något då. Och hon har det fortfarande.


Alison Moyet var ju också den ena halvan av duon Yazoo. Kanske är de mest kända för hiten "Don´t Go". Men deras debutlåt "Only You" har kanske legat längst på hitlistorna. Inte i Yazoos version då, utan a capellagruppen The Flying Pickets fick en hit med den julen 1983.
Den här videon med The Flying Pickets får mig att tänka på "Flykten Från Apornas Planet".
Vet inte riktigt varför...


Andra halvan av Yazoo var Vince Clark. Vince har tidigare varit med att starta gruppen Depeche Mode. Men han hoppade av det projektet och bildade Yazoo med Alison Moyet i stället. Efter att de hade gått skillda vägar så bildade han en duo med Andy Bell. Vince Clark genuina känsla för skriva poplåtar gjorde att Erasure också blev en av de som på allvar utmanade Stock Aitiken och Watermans "Hit Factory" i slutet av 1980-talet. Låten "Chorus" från 1991 klättrade på listorna världen över, utom i Sverige där de nådde plats nummer 37 som bäst. Lite bättre gick det för uppföljaren "I Love To Hate You".
För att inte tala om deras Abba-covers...
I år har inte bara Vince Clark släppt en skiva med Erasure. Han har också haft en del spelning med Yazoo. Och både han och Alison Moyet är "still going strong".


Abba, ja... För en massa år sedan, eller om det var månader, höll IF Popgeni en av de svåraste quizen någonsin. Ever. På CC. Vi trodde folk var allmänbildade... Men men... Hur som helst fick vi ett argt mail om att vi skulle ha haft frågor om bland annat Abba. Men det är ju inte så kul. Eller, nja, om någon spontant kan rabbla den svenska texten till "Honey Honey", kan jag möjligen bjuda på ett glas läsk.
Men visst. Benny Andersson och Abba kunde de med. Trots att alla proggare var arga så de blev alldeles röda i nyllet. 
Framför allt peakade de mot slutet av karriären. När Björn Ulveaus blivit lite säkrare på engelskan och de värsta nonsenstexterna som "King Kong Song" och "Dum Dum Diddle" var spårlöst borta.
Min favorit bland Abba-låtarna är "If it Wasn´t For The Nights" från "Voulez Vous".
I texten så märks det en aning att det började knaka i fogarna rejält mellan paret Färltskog och Ulveaus. Texten känns helt enkelt ärligare än många av Abbas texter. Och sen tar ju aldrig låtfan slut. Den bara fortsätter och fortsätter...

Somehow I'd be doin' alright if it wasn't for the nights
If it wasn't for the nights, I think that I could make it
I'd have courage left to fight if it wasn't for the nights
If it wasn't for the nights, I think that I could take it
How I fear the time when shadows start to fall
Sittin' here alone and starin' at the wall

Jag vågar nog påstå att de flesta som legat sömnlös någon natt, oberoende pga vad, känner nog igen sig. Vare sig de vill eller ej. Och som svensk är man matad med Abba och det finns, hur kritisk man än är, åtminstone en låt som man gillar. Vare sig man vill eller ej.
och den här erkänner jag att jag gillar.
Men så är ju melankolisk pop med en glittrig discokulan snurrandes i taket.
Det brukar kunna bli bra då.

Dessutom. Dekoren i det här klippet är det fulaste jag någonsin sett....
Horribelt!
Men så är det inspelat i Japan också...



/Stefan