Popgeni

En av musikvärldens största personligheter lämnade oss i lördags. Cesária Évora. Jag läste nyheten mycket tidigt den dagen, eftersom jag befann mig på en nyhetssajt som är rapp med sådana nyheter. Och jag blev så fruktansvärt ledsen över att inte längre få ta del av nya inspelningar av denna fantastiska kvinna, som placerat Kap Verdeöarna på den musikaliska kartan.
Under sin uppväxt i hamnstaden Mindele kom hon tidigt i livet i kontakt med den portugisiska folkmusiken Fado och den västafriska musiktraditionen som smält samman till en egen musikstil kallad Morna som blev hennes signum. La Diva Aux Pieds Nus från 1988 var hennes debut och plötsligt fanns Kap Verde på musikkartan.
Som albumdebuten berättar uppträdde Cesária alltid barfota, de som såg henne när hon uppträdde vid Faluns folkmusikfestival 2002, fick uppleva en musikstund som man bär med sig livet ut. På scenen var hon oftast närmast divamässigt nonchalant, ett exempel från faluspelningen är att hon plötsligt tände en cigarett och vände ryggen mot publiken eller helt enkelt inledde ett samtal med någon av dessa. Samtidigt var aldrig detta något man brydde sig om, då musiken förtrollade, förförde. Man blundade och upplevelsen var i sig rent meditativt behaglig.
Hälsan var de sista åren hennes största problem. Hjärtproblem, stroke och till sist orkade inte kroppen längre.
I lördags lämnade hon oss, denna fantastiska röst som på sitt egensinniga sätt tog bluesmusiken in i de mjuka vågor som sveper mot Kap Verdes stränder. För det är precis så hennes musik är. Lyssna på hennes ”Sodade” och låt dig svepas bort.
Tack Cesária.
/TC