Popgeni

Ett namn som frekvent dök upp på sådana baksidor var Harry Nilsson, eller allas vår Harry som man kanske kan säga - han namndroppas numera någon gång i veckan, senast stod det att läsa om honom i samband med att John Lennons remastrade album släpptes. Själv inskränkte sig mina kunskaper om Nilsson till det allmängods som stått att läsa om honom genom åren, kanske framför allt hans kontakter med Lennon under dennes förlorade helg - eller år - med May Pang i Kalifornien. Särskilt mycket av hans musik hade jag däremot inte hört.

För något år sedan fick jag dock för mig att lyssna genom några gamla skivor, jag tror att min ingång var den kluriga Beatles-covern You can´t do that, i vilken han lyckades smyga in sammanlagt 22 Beatleslåtar! Här har vi honom i ett TV-klipp från 1971.



Nilsson föddes 1941 i Brooklyn. Hans farföräldrar var cirkusartister från Sverige och han tillägnade dem sin skiva Aerial ballet, vilket var just deras specialitet inom cirkusen. I början av 60-talet arbetade han både isom banktjänsteman och som sångare och sångsmed, allt med tilltagande framgång. Hans röstoimfång var extraordinärt och det kan knappast vara en slump att Mariah Carey fastnade för "hans" Without You. Det påstås bl a att Little Richard utbrast "My! You sing good for a white boy!" när han hörde honom sjunga. Under den tiden skrev han också några låtar tillsammans med Phil Spector i dennes egen popfabrik. Han skrev också Monkees´ hit Cuddly Toy, som är lätt igenkännbar som en Nilsson-låt.




Hans första album kom 1967 på RCA, nämligen Pandemonium Shadow Show. En av de som imponerades av skivan var Derek Taylor, Beatles presschef, och denne länkade snart ihop Nilsson med de fyra Beatlarna. Vid den presskonferens där bildandet av skivbolaget Apple kungjordes, tillfrågades John Lennon om sin amerikanska favoritartist och Paul McCartney om sitt amerikanska band - båda svarade Nilsson! Taylor ordnade så att Nilsson kunde komma över till London, med vilka han blev goda vänner. Han passade då också på att medverka vid inspelningen av The White Album, vilket kanske är litet mindre känt.

1968 kom tidigre nämnda albumet Aerial Ballet, med bl a Fred Neil-covern Everybody's Talkin´som blev en jättehit. Den bästa låten är dock One, som blev en hit för Three Dog Knight. Aimee Mann har gjort en habil cover på låten på hyllningsskivan For The Love of Harry: Everybody Sings Nilsson men ingen version slår hans egen.



Mitt under det tumultartade 1973, då John Lennon lämnat Yoko Ono för ett sturm-und-drang- liv på den amerikanska västkusten med bl a Nilsson och Keith Moon, som var kanske hans huvudsakliga krökarbröder, spelade han in albumet Pussy Cats, med Lennon som producent.

Nilssons liv är i mångt och mycket ett liv fyllt av anekdoter. En hel del har bl a berättats om hans 2-rumslägenhet i Mayfair i London, tidigare bl a ägd av Ringo Starr. Vid ett tillfälle under 1974 lånande han ut den till Mama Cass Elliot, som avled i just den lägenheten. Fyra år senare gick krökarbrodern Keith Moon samma öde till mötes - i samma lägenhet, varefter han sålde den till Pete Townshend och flyttade sitt liv till västa USA.

Nilsson, som avled 1994, lämnade ett rikt arv av musik efter sig, både som låtskrivare och artist. En bra introduktion till hans digra produktion är hyllningsskivan For The Love of Harry: Everybody Sings Nilsson från 1995, med musik av bl a Aimee Mann, Jellyfish, Bill Lloyd och Brian Wilson.

tp