Grått är inte bara grått



I mitt tidigare inlägg om Livet efter Jellyfish nämnde jag att Jason Falkner, som medverkade vid inspelningen av Bellybutton och turnérade den skivan, och Jon Brion, som var inhyrd musiker vid inspelningen av Spilt Milk, sammanstrålade för att slicka de sår som Roger Manning och Andy Sturmer saltat rikligt.

När Falkner lämnade Jellyfish svor han att aldrig mer ingå i ett band, ett löfte han snart skulle få äta upp. I sitt arbete som studiomusiker träffade han Brion - man kan tänka sig vad de diskuterade! - och tillsammans med Buddy Judge, and trummisen Dan McCarroll, som Brion delade replokal och spelade tillsammans med, bildade de sedermera bandet The Grays.

Med tre multiinstrumentalister och låtskrivare, med delvis olika syn på musik, lyckades de tillsammans skrapa ihop låtar till 1994 års Ro Sham Bo, som idag får betecknas som en klassiker. Skivtiteln syftar f ö på ett av de många engelska namn på spelet Sten, sax och påse (Rock, Paper & Scissors). Falkners pappa, Avery, gjorde alla illustrationer och tog alla foton för skivomslaget och innerpåsen. Under tiden i Jellyfish namndroppade Falkner ofta engelska band som bl a XTC och Be Bop Deluxe och det är inte svårt att inse att hans syn på popmusik är avsevärt mer äventyrlig och spretig än Mannings och Sturmers mer traditionellt melodiska.

Skivan spelades in och producerades av en ung Jack Joseph Puig, som också medverkade vid båda Jellyfish- skivor och snart skulle bli en flitigt anlitad trollkarl i studion, med arbete åt U2, Eric Clapton och Rolling Stones på CVn. Den rymmer ett flertal låtar av både Falkner och Brion, som dittills inte nått särskilt stor framgång. Hans "signatur-stil" är dock omedelbart igenkännbar och återkommer båda på hans skiva Meaningless och de filmsoundtracks som han därefter sysselsatt sig med.

Brion som kom från östkusten och vars bror är dirigent, hade medverkat i kretsarna kring Til Tueday och Aimee Mann och medverkar också på hennes första skivor. Hans bidrag till the Grays enda skiva är kanske de allra främsta på denna och även om han därefter valt en mycket krokig - men intressant - väg har han alltid kännts angelägen och spännande. Varje filmsoundtrack rymmer bland allt blippande ett flertal lysande låtar som de flesta skulle bryta sina armar och ben för att skriva och spela in. Kolla in dem!

Innan jag förvecklar mig för mycket i Brion och hans konstnärsskap, stannar vi här, för några minuter med Brion, Falkner och de andra i en liveupptagning av Brions episka Nothing Between Us från en konsert i Denver.

tp



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0