This Is Pop
Frågar du mig så hade Swindonsnillena XTC få jämlikar, för att inte säga knappt några, när de gällde kombinationen smartness och total melodiös känsla. Tveklöst det band som tronar längts upp på pallen av alla som vällde fram under punk och new wave explosionen under det sena 70-talet.
Främst för den odiskutabla kvalitén och egenheten, men också för att de var det band som levde längst och aldrig kompromissade med sin musik när skivbolagsbossarna krävde listplaceringar.
Andy Partridge, gitarr & sång, Colin Moulding, bas & sång samt trummisen Terry Chambers bildade den första upplagan 1976 och tog namnet Star Park. När punkvågen lyfte 1977 så ändrade man namnet till Helium Kidz och Barry Andrews klev in på keyboards.
Efter att ha fått nobben av CBS så skrev man skivkontrakt med Virgin, och debutalbumet ”White Music” spelades in på en på en vecka och släpptes i januari 1978. Tvåan ”Go 2” stressades fram och kom mindre än ett år efter förstlingen, och i samma veva hoppade Andrews av gruppen.
Istället för att leta efter en ren ersättare på keyboard så valde man att plocka in ytterligare en gitarrist i form av Dave Gregory (som dessutom kunde lira keyboards).
Fullängdare tre ”Drums And Wires” landade på skivdiskarna i augusti 1979. En platta som med facit i hand innebar en kursändring för bandet och fortsättningsvis fokus på ett bländande, uppsluppet och varierat låtskrivande. Ytterligare tio album hann man med fram till 2001 då ”Homegrown” avrundade en svårslagen diskografi.
Ett underbart stickspår är hobbyprojektet The Dukes Of Strathosphear där Partridge, Moulding och Gregory, tillsammans med broder Ian Gregory, fick utlopp för sin stora kärlek till 60-talets psychedelia och gitarrpop.
Resultatet blev EP'n ”25 O'Clock” (1985) och fullängdaren ”Psonic Psunspot” (1987). Båda plattorna finns samlade på lättåtkomliga ”Chips From The Chocolate Fireball” och är med sin okopierbara charm ett måste för konässören och finsmakaren.
Att XTC aldrig fick något större kommersiell genombrott hänger till stor del ihop med att de aldrig följde rådande trender utan alltid gick sin egen musikaliska väg. Att Partridge kollapsade under en turné 1982 och i samma veva drabbades av akut scenskräck, vilket innebar att man aldrig mer turnerade och spelade live under karriären, var säkerligen också en bidragande orsak.
Vill man ha koll på vad Partridge sysslar med idag så är hans Ape House, www.ape.uk.net helt rätt forum. En klart underhållande site för alla popgenier.
På Spotifty finns XTC-katalogen väl representerad. Och eftersom jag har väldigt svårt att tipsa när det gäller det gäller denna stora darling så överlåter jag den innehållsrika resan till er.
/Björn
