We Are Catchers

Peter Jackson från Liverpool spelade in den här plattan i fjol. Den kom ut i mars i år. Och lyckades gå mig förbi, då. Men efter att en uppmärksam polare tipsade mig om den, så har jag lyssnat. Och fastnat. Stenhårt.
 
We Are Catchers är ett enmansband. Det är Peter Jackson, med en viss hjälp av Bill Ryder-Jones från The Coral. Bandet som för ett par år sedan släppte den lysande singeln "1000 Years".
Bandet med ekon från The Byrds psykadeliska gitarrer och stämsång a la Simon And Garfunkel.
 
Så att Peter Jacksons We Are Catchers-projekt låter som ett svunnet 60- och 70-tal är inte så konstigt.
Musiken påminner mycket om just de regntunga skitiga gator i New York som Simon And Garfunkel brukade sjunga på. Men kanske mest låter det som ett drömskt försök att försöka återskapa Brian Wilsons nattliga sovrumsinspelningar från början av 1970-talet. Men ur ett brittiskt perspektiv som bara en kille från The Beatles hemstad kan ha på den musik skapades av amerikaner på 60- och 70-talet. Precis som The Jesus And Mary Chain gjorde på sitt sätt eller som Teenage Fanclub gjorde på sitt sätt.
 
Musiken drivs framåt av ett akustiskt pianosound. Men det lättare percussion som baskaggetrummande och tamburiner. Då och då smyger en orgel eller en slideguitar in. Men de märks knappt. I förgrunden finns bara komplexa sångstämmor och det där dunkande pianot.

Egentligen låter det som en demoinspelning. Men när musik, som konstform, ändå lyfter, så skiter man i de tekniska detaljerna. Det är fokus på just känslan, inte på tekniken.
Och troligen är det just därför som We Are Catchers påminner så mycket om Brian Wilsons mest fragila ögonblick. Men det finns även andra influenser som man blir påmind om. Framför allt från britpop-perioden på 90-talet. Kanske mest i fantastiska "The Fear" som har samma fingertoppskänsla som Teenage Fanclub hade i slutet av 90-talet.
Med We Are Catchers ringandes i öronen så började jag, spontant, att plocka fram Simon And Garfunkels "Parsley, Sage, Rosemary and Thyme", Leonard Cohen "New Skin for the Old Ceremony", The Beach Boys "Love You", The Jesus And Mary Chain "Darklands" och Teeage Fanclub "Songs From Northern Britain".
En smått välbehövlig nostalgikick mitt i högsommarregnet.
 
/Stefan

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0