Popgeni

Det finns tre Fleetwood Mac. Bluesbandet, som huserade 1967-1971. Rootspopbandet, som räknas som bandets minst framgångsrika, 1971-1975. Och popbandet Fleetwood Mac som spelat sedan 1976 med Lindsey Buckingham och Stevie Nicks i spetsen. (Ja, visst fanns där också rockbandet Fleetwood Mac efter Lindseys avhopp 1987 fram till 1997, men de var så usla då, så jag räknar inte med det).

Bluesbandet och Popbandet känner nog alla till. Och har delat upp Fleetwood Macs fans i två olika delar.

Men inte så många känner till mellanårens Fleetwood Mac. Det med Bob Welch i spetsen.

 

Bob Welch tog livet av sig 2012. Han hade sedan flera år svår kronisk värk i ryggen, och efter ett läkarbesök där han fick beskedet att fick ställa in sig på leva restan av sitt liv med denna värk. Även kanske ställa in sig på ett liv som invalid. Och med en hel hög med smärtstillande piller till hjälp. Welch gav då upp. Han ville inte att hans fru skulle ta den bördan. Så han skrev ett brev till sin fru och sköt sig i vardagsrummet hemma i Nashville.

Innan dessa hade han råkat ut förbesvikelsen att inte bli bjuden då Fleetwood Mac röstades in i Rock ´n Roll Hall Of Fame.

Lite märkligt, då han var tongivande under de första åren in på 70-talet.

Fleetwood Macs plattor från den tiden är sorgligt underskattade.

"Bare Trees" och "Future Games" är stabila plattor som i dag låter ovanligt fräsha och vitala.

Men framför allt är det Bob Welch låtar från den här perioden som är behållningen.

"Sentimental Lady" blev ingen hit med Fleetwood MAc, men när Lindsey Buckingham satte sig i producentstolen och Stevie Nicks sjöng kör med Christine McVie på Welch soloplatta "French Kiss" från 1977, så fick han sin hit. Låten är en rörande kärleksbrev med en melodi som man inte hör ofta. Även Låtar som "Future Games", The Ghost" och "Hypnotized" visade att han var på väg mot något större. På "Heroes Are Hard To Find" fick han in nästan en full pott av fina låtar. "Silver Heels" är den som sticker mest ut som popsingel. Men efter att plattan var släppt så lämnade han gruppen och drog till Paris.

Rsten är historia.

Men Bob Welch låtar lever kvar och för något år sedan skrev indiebloggen Gorilla vs Bear om plattan "Bare Trees" som en klassiker.

Kanske får nu Bob Welch upprättelse för en yngre publik.

Jag hoppas det.

/stefan