Filmkrönikan

 
Jag måste nog erkänna att jag kände mig skeptisk när jag 2009 fick höra att Cornelis Vreeswijks liv skulle bli film. Men min kompis Anders tjatade med mig och jag fick ändra uppfattning. Amir Chamdin lyckades göra en fin och intressant beskrivning av Cornelis som person och lyckades göra en väldigt vacker fílm rent estetiskt.
Nu har ju svenska filmmakare generellt sett varit duktiga på att göra snygga bilder av det förgångna.
Så nu när filmen om Monica Zetterlund går upp på bio så är förväntningarna lite högre. Och inte blir de lägre heller när man får höra Edda Magnasson sjunga "Sakta Vi Går Genom Stan". Ja, hon kopierar inte Monica Zetterlund rakt av. Det skulle ha blivit rätt fånigt om hon försökt att imitera hennes sång. Utan hon tolkar. Och hon gör det förbannat bra. Jag tycker hon ger Beppe Wolgers översättning av "Walkin My Baby Back Home" en modern touch.
Filmen "Monica Z - Ett Lingonris I ett Cocktailglas" har ett manus skriven av Peter Birro, vilket i sig låter helt korrekt då han gjort två ypperliga arbeten med "Upp Till Kamp" och "Bäst I Sverige". Birro är också involverad i filmen om Bosse Högberg och Anita Lindblom.
Så det ska bli spännande hur danske regissören Per Fly och Birro binder ihop historien om Monica Zetterlund.
 
När det gäller porträtt av musiker på film så slår inget hittills den franska "Gainsbourg". Inte för mig i alla fall. Filmen är både artistisk och har flera djup som gör att man tänker tillbaka på filmen rätt ofta. Filmen om Bob Dylan "I´m Not There" kommer som god tvåa. Faktum är att jag har sett "I´m Not There" nu tre gånger. Och hittar nya saker hela tiden. Jag har svårt för epitetet "Mästerverk" när det kommer till film, men "Gainsbourg" och "I´m Not There " är ligger i zonen att jag någon gång kommer att använda det uttrycket om dem.
Oren Moverman som skrev manus till "I´m Not There " är, för övrigt, manusförfattare till porträtt av Brian Wilson i "Love & Mercy". Bob Dylan fick sex skådespelare att spela honom. Wilson får tre. Paul Dano, John Cusack och Jeff Holman.
Rockjournalisten Peter Ames Carlin har också skrivit en helt okej bok om Wilson och en snygg journalistisk text om Paul McCartneys livshistoria. I år är Ames Carlin i ropet med boken "Bruce" om Bruce Springsteen. Det är riktigt bra biografi. Ames Carlin har haft förmånen att få följa med sina musikaliska hjältar och framför allt i "Bruce" får han till en bra beskrivning av såväl den offentliga personen Bruce Springsteen som privatpersonen Bruce. I all fall fick han mig att ramla ner i Springsteendiket så på att t o m 2 åringen hemmka börjar dansa till såväl "Easy Money" som "Thundercrack". Peter Ames Carlins bok avslöjar också att Bruces historia är så pass intressant att man undrar hur många filmbolag som jagar efter att göra en historia om den amerikanske ikonens liv. Det kommer att komma. Var så säker.
Men medan vi väntar, så kan vi börja med att gå och se Monica Zetterlunds historia i "Monica Z". En film som ska förska ta ett grepp om en person som är en svensk ikon inom svensk kultur under 60- och 70-talet. Jag hoppas att de lyckas.
/Stefan
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0