Teknikchefens bästa 2013
Årets skivor
Israel Nash "Rain plans"
Om någon hade sagt att Israel skulle influeras av tidiga Pink Floyd på sin nya platta, skulle man nog ha skakat på huvudet och ha skrattat. Men det är precis vad som har hänt och jag imponeras så enormt av resultatet. Det finns inte en dålig låt på "Rain plans" och det många med mig inte kan förstå är hur i helvete det är möjligt att karln inte fått ett amerikanskt skivkontrakt.
Kurt Vile "Waking on a pretty daze"
Titelspåret är så magiskt bra att man tappar andan. Och även om resterande spår inte når samma nivå, är helheten så brutalt lekande lätt och klockren. Bästa ljudkulissplattan iår.
Laura Mvula "Sing to the moon"
Första gången jag hörde "Green garden" blev jag helt knockad. Engelskans debut är en omtumlande upplevelse som berättar att hon kommer att leverera mycket stor musik under lång tid framöver. Och vad jag förstod var hennes framträdande på Skeppsholmen i somras en sann liveknock. Snälla Yran....
Ossler "Stas"
Mörkrets mästare… äh, jag skojar. Men Pelle vårdar mollackorden bättre än någon annan och fortsätter att utveckla sin egensinniga musikmystik. Och samarbetet med Thåström känns så förbannat rätt.
Haim "Days are gone"
Los Angeles-syskonens debut satt som en smack i högtalarna och videon till "Don´t save me" är en av årets läckraste. The Bangles i nutid, liksom.
Laura Marling "Once I was an eagle"
Inte en ton ligger fel på. Allt är så exakt och precist, utan att förvandlas till att bli ointressant och kallt.
The Temperance Movement "The Temperance Movement"
Efter det envetna turnerandet fick vi då alla de där låtarna på pränt och när man dessutom lyckats få ur sig en handfull nya spår av samma fina kaliber, är det inte ett dugg överraskande att TTM fått ta emot diverse utmärkelser. Och tänk att vi hade dom på Studioscenen.
Rhye "Woman"
Den kanadensiske sångaren Milosh och den danske multiinstrumentalisten Robin Hannibal, gjorde vid sidan om Laura Marling årets vackraste musik. Meditativt briljant.
The Electric Soft Parade "Idiots"
Alex och Thomas Whites återkomst visade sig vara av samma högkvalitativa skrot och korn som förra plattan "No need to be downhearted". Och alla vänner av 10CC och XTC smackade förnöjt över den uppfinningsrika och överraskande harmoniexplosionen.
Barrence Whitfield & The Savages "Dig Thy Savage Soul"
120 knyck in i rock´n rolldimmorna. Årets partyplatta.
Årets spelningar
Mercy Brothers (Yran)
Joshua James (Jazzköket)
Bror Gunnar Jansson (Bluesfestivalen)
The Temperance Movement (Studioscenen)
Carrie Rodriguez (Studioscenen)
Israel Nash & Ellen Sundberg (Marité)
Turnpike Troubadours, We Met Tomorrow, Ellen Sundberg (Gamla teatern)
Kommentarer
Trackback
