Popgeni

Figaro

“Figaro” (CBS) 1976

Tidens tand har varit grym mot svenska proggkvartetten Figaro.

1976 tyckte jag att det här var en bra och ganska lattjo platta och vi lirade den på våra förfester innan det var dags att dra på diskot.

36 år senare har det mesta av mys och kvalitetsfaktorn flagnat och man kan inte låta bli att fundera över hur det kunde bli så.

Men jag hittar inget svar.

Innan man tog gruppnamnet Figaro kallade man sig Duga.

Peter “Ta Mig Till Havet” Lundblad, Tommy Andersson, Palle Sundlin, Anders Nordh, och Torbjörn Eklund var en imponerande sättning musiker på den tiden.

Texterna som då kändes lite coola är idag mest småpatetiska funderingar från en musikalisk era som innehöll både grus och guld.

“Harry Brass” och “DJ” var textmässigt vassa nedslag på aktuella ämnen från tidsperioden som nu mest framkallar en lätt generande rodnad på kinderna och man undrar vad låtskrivarna Lundblad, Sundlin och Nordh har för känslor för de 11 låtarna på "supergruppens" enda fullängdaren idag?

Men visst måste man erkänna att det finns en del ganska snygga arrangemang av låtarna som smakar Landslaget (Lasse Lindbom, Magnus Lindberg m.fl) och därför borde vara värda en liten notis i svensk progghistoria.

63:e Hidden Treasure som bara är ett år yngre har därmed behållit sin spänst och attityd totalt.

Inte ett billigt trick så långt örat hör och helt klart en av mina givna favoriter från det gyllene året 1977.

Mer info än så får ni inte.

Och mer behöver ni nog inte för att knäcka den påsknöten.

/Björn