Vinylkällaren 52
Basse Wickman
"Crazy Love" (CBS) 1982
Det finns en del av Basses backkatalog på Spotify men konstigt nog inte "C.L".
Producerad av Mikael Rickfors och fylld med dussinet excellenta Wickman kompositioner i powerpop och countryrockens namn så är det en platta som fortfarande håller och sticker ut ur den svenska popproduktionen genom årtiondena.
Som liten kuriosa kan nämnas att det också var det första album som jag tyckte till om som recensent i Östersunds-Posten för snart 30 år sedan.
I dag känns det som om man skulle vilja peta lite i ljudbilden och exempelvis lyfta fram Basses gitarr och lufta upp den lite kompakta 80-talsproduktionen.
Men i det stora hela lyckades Rickfors med uppdraget, även om det naturligtvis var svårt att strula bort ett så utsökt material.
"Oh,Susanne", "Someday" "Long Dark Night", "Moonlight Lady", "Right Now", "Shining Through The Haze", "Every Which Way" "Short Stories" skulle självklart vara med på en "Best Of B.W."
Och det är med höjda ögonbryn jag konstaterar att inte ett enda av hans 12 egenhändigt skrivna låtar från "C.L." finns med på den i övrigt mycket fina Basse Wickman "Revisited - The Best Of Basse Wickman".
Handlar det om upphovsproblem, eller har man bara bommat totalt?
Måste vara det senare.
Samtidigt så är de 23 låtarna på "Revisited…" ett mycket hörvärt bevis på att Basses låtskatt är betydligt elegantare och vackrare än vad försäljningssiffrorna förtäljer.
Omgångens Hidden Treasure-baksida är också blågul.
Men en tämligen svettig en om man nu inte råkar sitta på albumet eller som CBJ har järnkoll på det mesta av det som landade på den svenska pop och rockscenen under 70 och 80-talen.
Förresten så har H.T. bandet gjort comeback i originaluppsättningen under hösten och ett antal livespelningar runt om i vårt land ska vara på gång.
Bite the bullet!
Liknande artister: The Byrds, Sutherland Brothers & Quiver, Ian Matthews, Magnus Lindberg, Dan Tillberg.
Björn Bostrand
Liten ledtråd på HT,tack.
Tro inte för mycket på min järnkoll. Det band som helt plötsligt dykt upp igen är väl Sator. Men jag har långtifrån alla deras plattor, även om jag önskar att det varit så. Men i och för sig kan väl även Nomads sägas ha fått en nytändning i höst. Nej, jag sitter nere på Ekerö långtifrån alla mina gamla plattor i Östersund och törs inte säga något annat än att Basse Wickman är klart underskattad...
Ledtråd var det.
Ramlar poletten ner om jag säger att en av bandets gitarrister under årtionden turnerat med en av rikets största artister?
En vild gissning får bli The Radio med Janne Bark.
Jo, jag har sett The Radio live. Hade inte den blekaste att de återförenats i år. Men det har de tydligen enligt sin hemsida. Det hade varit mycket roligare om Fubbe och Bogwald i stället hade återförenat Tears. Ett mycket roligare och bättre band. The Radio blev väl mest kända för sina rosa slipsar...
Så domaren säger att svaret är rätt?
Domare Fred säger att svaret är right.
"Radiowave" heter albumet från 1981 och är en av de tre som jag har i källaren..
Christer är lite orättvis där för visst gjorde de några låtar som var klart bättre än deras rosa slipsar. Debuten "First Step" har en handfull fina låtar som "Meanwhile The Seagulls Are Gettting Blind" och "Rich Kids, Rough Kids".
