Innan vi kände Melissa...

Höstens viktigaste artist i Sverige och Norge har utan minsta tvekan varit Melissa Horn. Hennes allvar, hennes seriositet och hennes förmåga att i sina sånger höja banaliteter ovanför allas vår vardag är unik. Jag satt på Gävle konserthus och åt middag vid bordet bredvid hennes och hennes band, samma dag som premiären var på den turné som håller på än, och hon var nog den som märktes minst vid bordet. Men på scenen är hon helt unik.
I somras framträdde Melissa Horn i Oslo: en knapp vecka efter massmordet utfört av den där norske galningen jag inte ens vill nämna vid namn. Här står Melissa och band på taket till Operan i Oslo fyra dagar efter vansinnet- Och det är så gripande och så bra...

/cbj

Kommentarer
Postat av: Tomas

I och med detta inlägg kommer jag sluta att läsa denna blogg.

Har kan man höja hon, vart namn jag inte vill skriva, till skyarna på detta viset?

Hon kommer att rasera det svenska musikklimatet på samma sätt som Håkan Hellström en gång byggde upp det.

Usch och fy.

2011-11-17 @ 12:40:51
Postat av: cbj

Popgeni är en blogg som IF Popgeni med elva olika medlemmar står för. Vi är elva olika individer med elva olika uppfattningar om vad som är bra musik. Jag gillar Melissa och har hyllat henne allt sedan hon första gången ställde sig på scenen som förband till Peter LeMarc - efter det låg jag på så att hon fick komma till det årets Storsjöyra på en av de minsta scenerna tillsammans med en gitarrist. Det helt bedårande bra då. Få är lika mycket värda sin framgång. Men Melissa är ingen Håkan - vi kommer inte att få se henne i de sammanhang han är med. Och att man inte gillar henne må vara en sak- det är flera popgenier som inte är så begeistrade - men att sluta läsa en blogg för ett inlägg är bara larvigt. Hej då Tomas - jag kommer inte att sakna dig och din inskränkthet ett dugg...

2011-11-17 @ 18:19:26
Postat av: Tomas

Nej nu blev jag lite ledsen.

Mina åsikter står jag för, men att sluta läsa den i övrigt bedårande bloggen skall jag självklart inte.

Kan bara beklaga att glimten i ögat inte framgick i min kommentar.

Hoppas ni vill ha mig som läsare även i fortsättningen.

Mvh/ Tomas

2011-11-18 @ 11:43:47

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0