Must The Show Go On?
I dagens The Guardian tar man upp ett viktigt problem. I dagens värld där alltfler rockfans blir äldre och har andra ekonomiska förutsättningar finns det ett ständigt sug efter att få uppleva sina ungdoms idoler - idoler som man då kanske inte hade pengar till eller möjlighet att kunna se.
Många band återbildas och ger sig ut på turnéer som lockar nostalgiker i alla åldrar. Värre blir det om bandens mest framgångsrika och betydelsefulla medlemmar inte är i livet. Märkligt nog kan vi se många sådana band också ute på turné.
Där finns Dr Feelgood utan en enda originalmedlem liksom många andra som bara till namnet påstås vara något de inte är. Och så finns det banden som har flera originalmedlemmar men där den ledande sångaren och låtskrivaren är ersatt.
Just nu turnerar Big Country runt trots att det i år är precis tio år sedan bandets grundare Stuart Adamson hängde sig på Hawaii. Och där reser Thin Lizzy runt trots att det just nu i januari är 25 år sedan en bitter och besviken Phil Lynott avled i sviterna efter ett långvarigt alkohol- och drogmissbruk. Big Country har tagit in sångaren från The Alarm och Thin Lizzy har plockat in sångaren från The Allmighty.
The Guardian kallar fenomenet passande nog för "Frankenstein-band"...
Men är Big Country utan Stuart Big Country? Och kan Thin Lizzy utan Phil Lynott vara Thin Lizzy? Mitt svar på båda är nej! Men efter att ha läst den fina artikeln i dagens The Guardian är jag inte lika kategorisk...
Vi visar äkta vara nedan. Först Thin Lizzy från 1978 och sedan Big Country från TOTP 1983.
/cbj
Många band återbildas och ger sig ut på turnéer som lockar nostalgiker i alla åldrar. Värre blir det om bandens mest framgångsrika och betydelsefulla medlemmar inte är i livet. Märkligt nog kan vi se många sådana band också ute på turné.
Där finns Dr Feelgood utan en enda originalmedlem liksom många andra som bara till namnet påstås vara något de inte är. Och så finns det banden som har flera originalmedlemmar men där den ledande sångaren och låtskrivaren är ersatt.
Just nu turnerar Big Country runt trots att det i år är precis tio år sedan bandets grundare Stuart Adamson hängde sig på Hawaii. Och där reser Thin Lizzy runt trots att det just nu i januari är 25 år sedan en bitter och besviken Phil Lynott avled i sviterna efter ett långvarigt alkohol- och drogmissbruk. Big Country har tagit in sångaren från The Alarm och Thin Lizzy har plockat in sångaren från The Allmighty.
The Guardian kallar fenomenet passande nog för "Frankenstein-band"...
Men är Big Country utan Stuart Big Country? Och kan Thin Lizzy utan Phil Lynott vara Thin Lizzy? Mitt svar på båda är nej! Men efter att ha läst den fina artikeln i dagens The Guardian är jag inte lika kategorisk...
Vi visar äkta vara nedan. Först Thin Lizzy från 1978 och sedan Big Country från TOTP 1983.
/cbj
Kommentarer
Postat av: tp
Ett jobbigt inlägg att läsa. Jag hör bestämt till alla som suktar efter endera ungdomens källa, ur vilken vi alla kan höra originaluppsättningen av Feelgood, eller i vart fall ett sjysst Frankensteinband. Det är dock inte bara popgenier som blir äldre...
Postat av: Björn Bostrand
Nästan skitjobbigt när jag tänker närmare på saken.
Postat av: cbj
Men det kanske bara är rock & roll och jag gillar det, eller? Men man ger ju inte ut böcker av Graham Greene som inte han har skrivit. Och försök att ge ut uppföljare av böcker som inte skrivits av originalförfattaren funkar inte, även om några försök finns. Vi får väl se med Stieg Larssons fyra... Men rockmusik med andra än själva skaparen av musiken verkar ju kunna fungera som affärsidé.
Trackback
