Popgeni

Foster The People "Torches"
Ingen har väl missat låten "Pumped Up Kicks" som troligen är årets bästa singel. Trots att Maroon 5 rör sig som Jagger, så rör sig Foster The People lite mer smidigt.
Hela platta bara ljuder av lustfylld lekfullhet som bara ett soltrött Los Angeles-band kan ösa ur sina musikhjärnor.
Skitig garagepop möter en klarblå Stilla Havs himmel.

The Black Keys "El Camino"
Sent omsider så dök de bara upp framför mig. The Black Keys. De var gäster på Saturday Night Live, och jag hajade till direkt. Sen föll de lite i glömska. jag var nog för upptagen med att vara förälder. Men så slog de till igen, med en enastående video som bara visar skådespelaren/ordningsvakten Derrick T Tuggle dansandes framför ett hotell.
Enkelt och genialt. Vilket sammanfattar hela plattan "El Camino".
Detta var deras åttonde album och jag måste erkänna att de tidigare inte vunnit mitt intresse förutom ett par singlar som Next Girl och Set You Free. Men nu har det skapat ett helgjutet rockalbum.

Frankie & The Heartstrings "Hunger"


Troligen årets indieplatta. Huliganpop från Sunderland med sköra små melodier som försvaras av en stenhård attityd. Det är ingen slump att hela fem singlar släpptes från plattan.
Varenda spår är en potentiell singel.

PJ Harvey "Let England Shake"


Det tog PJ Harvey nästan två och ett halvt år att sammanställa "Let England Shake". Resultatet blev, med inramning av europas turbulenta ekonomiska kris och upploppen i London, ett nästan otäck rapportering från en ett skakat England.

M83 "Hurry Up, We´re Dreaming"
En musikalisk rymdresa som är lika hisnande som Spiritulizeds "Ladies And Gentlemen We´re Floating In Space". Fransk elektronica som flirtar lika mycket rock som pop. Resultatet blir fantastiskt fantasieggande.

WU LYF "Go Tell Fire To The Mountain"
Det senaste från Manchesterscenen som hämtar kraft ur Joy Division och New Order, men låter musiken flyga iväg mot U2, The Romantics och 808 State. I rakt nedstigande led från de mytomspunna "Madchester"-åren med Factorys Tony Wilson i spetsen. WU LYFs manager har jobbat med Wilson under Factoryåren så koppling finns där. Dessutom bättrar de på myten om sig själva genom att inte ge intervjuer och inte ge pressrelaeser.

Men hela platta är fantastiskt vacker brittisk pop.

Ladytron "Gravity The Seducer"
För mig personligen så har Liverpoolbandet ersatt Saint Etienne de sista åren. Årets "Gravity The Seducer" är dessutom ett förtjusande knippe låtar med fantastiska små refränger. Melodiös elctronica blandas med pop i sin renaste form och resultatet blev helt enkelt strålande.


Tom Waits "Bad As Me"


Konst har ingen ålder. Det Tom Waits har bevisat med Bad As Me är att man som musiker lika gärna kan vara 61 år som 21 för att leverera mästerverk.
Med Keith Richards vid sin sida i bland annat Chicago, Last Leaf och Hell Broke Luce rullar det på i Tom Waits oefterhärmeliga tempo plattan igenom. Det är oväsen, burkigt, mörkt, tomt och bedårande vackert.

Glen Campbell "Ghost On The Canvas"
Vilken storstilad encore han gjorde.
Den mest lyckade Legend-som-har-hittat-rätt-igen-plattan sedan Johnny Cash sista plattor, var "Meet Glen Campbell". Jag trodde inte han kunde överträffa den. Så fel man kan ha. Och så glad jag är att jag hade fel. Lysnna bara på Paul Westerbergs titelspår så fattar du vad jag menar. Men även om det här är en platta man blir glad av att höra, så lämnar den en med en stor saknad i bröstet.
Hoppas att du inte behöver lida allt för mycket av din sjukdom, Glen. Vi saknar dig redan!

Sahara Hotnights "Sahara Hotnights"
Ärligt, så ligger Robertsforsgruppen nu på en högre kvalitetsnivå än något annat svenskt band just nu. De är på samma nivå som Tom Petty And The Heartbreakers. Deras självbetitlade album är en ren fest i gitarrpoprock i Tom Petty och Fleetwood Macskolan.
för att inte snacka om den här snygga versionen av "Let you Down" från ett somrigt Stockholm.
Sommaren 2011 i ett nötskal!



Jodå.
Det fanns fler som gjorde ett gott intryck. Bon Iver, Cults, Jack Johnson, Lykke Li, Dum Dum Girls, Ry Cooder, Wild Flag och Gilliam Welch. Men de fick inte riktigt plats.

Som de flesta vet så rivstartar vi i januari med en konsert med legendaren Arlo Githrie.
En konsert som gör människor i alla åldrar ovanligt muntra!
Håll utkik!


/stefan