Popgeni

Mästerfotograf: Lennart Jonasson
Den här glade ynglingen förändrade bokstavligen hela rockvärlden 1976. Johnny Rotten och hans sexpistoler kan egentligen inte överskattas. Utan Malcolm McLarens, RIP, idéer och framför allt från början Johnnys röst och hela scenpersonlighet hade inte punken fått den framgång och enorma betydelse som den fick.
Jag, som trogen läsare av MM och NME, blev frälst på punken långt innan jag hörde den. Det var väl artiklarna om 100 Club-festivalen som fångade mig.
Mitt allra käraste konsertminne är nog fortfarande från Club Zebra i Kristinehamn sommaren 1977 när vi var 120 personer som släpptes in till konserten. Sex Pistols stod på dansgolvet och spelade kort och intensivt. Som rubriken dagen efter var i Värmlands Folkblad: "Efter en halvtimme tröttnade...orkestern".
Jag och min kompis Bengt Gundhammar stod längst fram- Avspärrningen var ett rep mellan högtalarna. Vi jobbade hårt för att hålla övriga från att ramla in över scenen. Och det var riktigt bra. Rätt låtar och det lät klart över förväntan.
Efteråt var det inga som helst problem att snacka med bandet. Johnny fick skriva flest autografer, Sid gjorde mest lite miner och var mer intresserad av att dricka och Paul och Steve flirtade med tjejer på punkvis som att spotta på ett fönster, låta spottloskan rinna ner och sedan slicka upp den.Värmlandstöserna i Kristinehamn föll inte riktigt för det partytricket. Men två tjejer i stickade blåa tröjor som följde Pistols genom Sverige på sin semester var mer imponerade.Jag pratade mest med Pistols inlånade Clash-roadie Rodent som jag senare på hösten mötte på Stora Hotellet i Örebro när Clash spelade där. Men jag håller inte med Thåström, Pistols på Zebra var bättre än Clash på Stora Hotellet. Och jag är stolt över att jag skymtar på bilderna i NWT när de skrev en artikel 25 år efter konserten.
Jag hade kört Thomas Lundins gröna Amazon-62, med Thomas, Kicki och morbror Bengt, från Karlskoga till Kristinehamn och var den ende nyktre i sällskapet. När ägaren till Zebra, Gunnar, sedan kom och frågade om vi hade lust att följa med bandet till efterfesten på hotellet ville hälften av oss följa med och hälften åka hem till Karlskoga. Vi valde att åka hem. Det beslutet har jag ångrat sedan dess.
Men Lennart Jonassons fina bild - som jag en gång fick i bröllopspresent av Lennart - det är 18 år sedan bara det- fångar Johnny Rotten/John Lydon så bra./cbj