Popgeni

Jag satt nyligen med itunes och la upp gamla skivor i ipoden. När jag höll på med Paul McCartenys 70-tals plattor, kunde jag inte låta bli att leka med tanken "Hur skulle Beatles ha låtit 1972?". McCartneys Red Rose Speedway och Band on The Run som kom året efter är två av hans starkaste album. Någonsin. Lennon släppte "Some time in New York City" 1972 och efterföljande "Mind Games" kanske inte är hans bästa, men har ett par riktigt bra låtar. George Harrison gjorde den bitvis briljanta "Living in the material world" 1973. Ringo släppte "Ringo" 1973 med "I´m The Greatest" av Lennon, "Six o`clock" av McCartney och "Photograph" av Starr själv och Harrison.

Så runt 1972-73 flöt det omkring suveränt material från Beatlarna. SÅ att fylla en kategori i poden och fylla den med Beatlesmaterial från en eran, var en intressant upplevelse om hur det kunde ha låtit och dom inte blivit så osams.

Och för att bevisa att Lennon och McCartney inte var så långt ifrån varandra egentligen lägger jag nu upp två låtar från 1972. Den 30 januari 1972 var det massakern på Nordirland som var huvudnyheter.

McCartney reagerade direkt och den 25 februari låg "Give Ireland back to the irish" i skivdiskarna. Den bojkottades av brittisk media och Radio Luxemburg, men i Irland och i Spainen blev den etta direkt. Lennons reaktion dröjde till sommaren och plattan "Some Time In New York City". "The Luck of The Irish" är en snygg protestsång signerad Lennon/Ono.

/Stefan