Adelsrock'n'roll

 
The Del Lords
"Elvis Club" (Blue Rose/Rootsy.nu)
PPPP
23 år sedan sist och man fattar nästan ingenting.
För när jag hör uppföljaren till "Lovers Who Wander" från 1990 så kan jag inte förstå varför det dröjt så oerhört lång tid för Scott Kempner och Eric "Roscoe" Ambel att komma till skott igen.
Tillsammans med trummisen Frank Funaro, som också varit med sedan debuten med "Frontier Days" för snart 30 år sedan, och färske basisten Michael DuClos återvänder man på ett smått triumferande sätt.
23 års glapp i produktionen kan göra vem som som helst lite trött, laidback och bekväm gentemot sin grundidé.
Men "Elvis Club" låter nära nog som om den skulle kunna vara stöpt i samma veva som höjdarna "Johnny Comes Marching Home" 1986 och "Based On A True Story"1988.
Kempner som på egen hand står för nio av de tolv spåren och tillsammans med Dion DiMucci skrivit "Everday" och med Ambel pennat "You Can Make A Mistake One Time" släppte 2008 soloalbumet "Saving Grace"
En helt okej utflykt.
Men visst framstår det klart och tydligt att det är i den här omgivningen han passar absolut bäst in i när han får lead sjunga låtar som öppningsspåret "When The Drugs Kick In", "Princess","Chicks, Man!" och Neil Young covern "Southern Pacific" inramad av Ambels läckert patenterade och ruffiga produktion.
Men skulle jag få önska något extra så är det att Ambel skulle ha fått dela mer på  låtproduktionen och den vokala biten eftersom han är den optimala sidekicken till Kempner och Del Lords anda.
Men det är väl mest en parentes och något som går att åtgärda på nästa fullängdare som jag liksom alla andra Lords-fans kräver kommer nästa år.
För 2013 behövs The Del Lords rootsrock med känsla och utrryck formad på New Yorks sena 80-talsscen mer än någonsin.
Liknande artister: Neil Young, The Del Fuegos, The Blasters, The Skeletons, Rank & File.
Björn Bostrand
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0