Lyckad rehab.

Musikblasé. Kan allt sakta men säkert dras till en tillvaro där man helt enkelt slutar lyssna?

Jodå. När jag klev av från musikrecenserandet 2005 var jag trött. Efter 15 års hektisk musikbevakning, där jag hade förmånen att ta del av det jag ville ta del av, plus allt annat som jag INTE ville ta del av och den överraskande sötman i sammanhanget, det jag inte hade en aning om, blev jag ändå just då - blasé.

Det som gick in i örat var en grå massa. Jag kunde inte ta till mig, än mindre bedöma detta rättvist och sant. Och det var därför jag klev av.

Under två år lyssnade jag i princip bara på Mozart, John Coltrane, Tom Waits, Van Morrison, Nina Simone  och Stan Getz.

Men inte ens dessa gudomligheter fick mig att vakna. Tillvaron var som ett vakuum, i vilket jag tog del av nämnda artisters guldkorn, som jag kunde utan och innan. Och det var det som var grejen, men det förstår jag först nu. Jag var tvungen att hitta hem igen, att finna ett nytt avstamp.

Rehabiliteringen har varit lång. Popgenis nya "ben" att arrangera spelningar är en viktig beståndsdel i mitt nyuppvaknande. Mötena med Otis Gibbs, Israel Nash Gripka, Arlo Guthrie, Brigitte Meyer, Johan Örjansson, Will Kimbrough, Eileen Jewell, Sticko Per Larsson och sist men inte minst Steve Forbert är minnen för livet. Stunderna med den sistnämnde de dygnen i våras är något som jag aldrig kommer att glömma, och samma känsla infann sig när jag mötte Israel vid soundchecket på Storsjöteatern. Det återseendet var ömsesidigt nära,

Under våren har jag börjat köpa vinyl igen. Jag har nog uppe i ett trettiotal plattor och söker ständigt efter fler. Och det som gör mig så glad är att allt fler artister/skivbolag ser att det finns en marknad för det "riktiga" formatet.

Det hela har den senaste månaden också landat i en renoveringslusta av den gamla stereon. Köksrenoveringskontot gav en möjlighet att skapa en trådlös lösning med streaming via en ny förstärkare (danska Tangent) till nya högtalare i köket (också Tangent). Och idag kom jag hem med ett nytt par högtalare till musikrummet (Tangent igen). Och eftersom jag nu är over the edge beställde jag en ny cd-spelare. Vafan.

Och här sitter jag nu.

Klockan är strax efter ett och jag har lyssnat sedan åtta.

På Getz, Van The Man, Mozart, Nina och en herrans massa andra.

Just nu ligger Nomads nya på vinyltallriken och jag kommer på att kolla upp den där sista pusselbiten.

En ny vinylspelare.

Förslag, någon? Det kan inte bli en Tangent, dom gör inga vinylspelare.

Pro-Ject ser läcker ut....?

/TC

 

 

 


Kommentarer
Postat av: Peter Nilsson

Har en pro-ject grammofon själv, och har aldrig varit problem med den. Den låter bra och är prisvärd, för man får mycket ljud för pengarna. Nu har jag i och för sig sålt alla mina lp's sen drygt ett år, men en back har jag kvar. Grammofonen har jag kopplad via en bra DAC till en dator så jag kan rippa in och göra wav-filer av, för det är i huvudsak bara så jag lyssnar i min anläggning i vardagsrummet. Wav-format på hårddisk via supra usb till en DAC som sen skickar det anloga ljudet till förstärkaren. Mycket smidig lösning och jag har stora delar av min samling lättåtkomlig med iphonen som fjärrkontroll. Sen att det låter jäkligt bra åxå.. jaja, ramlade in på framtidens lyssnande, men pro-ject är bra. Det var dit jag ville komma innan dac-pratet tog över.

2012-07-04 @ 12:42:36
URL: http://facebook.com/P3T3R.N1LSS0N

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0