Sitter lika elegant i januari
The Decemberists
The King Is Dead (Rough Trade/Border)
PPPP
Ett mixat musikaliska sinne av brittiska folkrockakter som 60-talarna Fairport Convention, Pentangle och storslaget 80-tal som R.E.M. och Waterboys. Kan det vara nåt?
Det är i alla fall även fortsättningsvis den amerikanska kvintettens utgångspunkt när de plockade ihop sitt sjätte album. Men den här gången har man också tagit ett par rejäla steg mot countryn och americanapopen, som i det här fallet känns som ett helt naturligt förfarande.
De fem förgångarna har genomgående mötts av strålande recensioner och det lär inte bli någon skillnad i det tonläget när ”The King Is Dead” ska synas i sömmarna.
The Decemberists lever och lär efter den superviktiga grundregeln när man skapar musik. Bra låtar.
Sen spelar det liksom ingen roll vilken form man stöper helheten i.
Gästspel av R.E.M:s Peter Buck på tre spår och countrygudinnan Gillian Welch som förstärker vokalt på sju låtar gör knappast slutresultate sämre.
Det är ett nära nog bländande hantverk med oantastlig sång, solo som i stämmor, och med ett melodiskt flyt som framkallar gåshud.
För mig gör ”Rox In The Box”, ”January Hymn”, ”June Hymn” ”Down By The Water” och ”Dear Avery” det.
Du kanske blir knäsvag av andra?
Liknande artister: The New Pornographers, The Shins, Death Cab For Cutie, Rilo Kiley, Andrew Bird.
Björn Bostrand
Får nog bli en beställning där. Vem kan motstå en sån recension.
