Så jävla bra...



Jag stressade som en galning den dagen från konferensen för att under lunchen hinna med en turné bland secondhandbutikerna runt Sankt Eriksplan i Stockholm. Redan då jag klev över tröskeln i den första butiken, tonade den här låten ut i högtalarna och jag blev som förstenad.
Jag kan bara undra om jag någonsin ramlat över det här guldkornet om inte ödet bestämt att jag skulle göra det där och då.
Richard X Heymans ”Cornerstone” sluggar sig in i toppen av genren ”det här är en av de där plattorna som aldrig fick den uppmärksamhet som den förtjänade”. Utgivningen skedde 1998 och var en andra chans för Heyman som sju år tidigare släppt en platta på Sire Records, men skivbolaget valde att säga upp kontraktet.
Under de fyra decennier av skivsamlande är ”Cornerstone” är en av de plattor som jag är mest glad över att ha upptäckt, samtidigt som jag är bedrövad över att Heyman aldrig riktigt nått ut till en större skara musiclovers.
Om du har din kärlek till The Byrds och Tom Petty har du i ”Cornerstone” ett fantastiskt guldkorn – titellåten till plattan berättar allt om denne suveräne musikers kvaliteter.
B-O

Kommentarer
Postat av: Björn Bostrand

Tummar just nu på mitt eget ex. av den här sorgligt bortglömda pophörnstenen.

2010-11-20 @ 22:32:49

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0